# ID: svediakorp-gov482936
# author: Sainjon (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,026
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det betänkande jag har äran att lägga fram för utskottets för externa ekonomiska förbindelsers tar död på vissa fördomar, genom att bl.a. visa att kostnaderna för den europeiska arbetskraften inte i först hand är orsaken till omlokaliseringarna, långt därifrån.
Företagen som antar denna strategi gör det för att de önskar erövra nya marknader, antingen för att arbetsrätten och miljöföreskrifterna är mindre stränga i vissa länder eller för att valutavillkoren är mer gynnsamma, eller slutligen för att tillverkningskostnaderna totalt är för höga i Europa.
Vare sig man instämmer eller ej kan man inte bortse från effekterna av dollarns fluktuering, avtalen från Urugayrundan, globaliseringen och införandet av euron när man tar upp problemet med omlokaliseringarna.
Införandet av euron blir en stabilitetsfaktor för valutan och kommer att bidra till att undvika devalveringar i konkurrenssyfte och alltså begränsa vissa omlokaliseringar inom unionen.
Men eurons övervärdering skulle bara förstärka tendensen till omlokalisering i länder med undervärderad valuta.
Inom unionen har 60 tyska ekonomer som nyligen undertecknade ett upprop till förmån för euron erkänt att övervärderingen av den tyska marken mellan 1991 och 1995 är en av de huvudsakliga orsakerna till arbetslösheten och omlokaliseringarna.
De europeiska politiska myndigheterna kommer därför att spela en avgörande roll när det gäller att fastställa pariteten mellan euro och dollar på grundval av artikel 109 i fördraget.
Sedan kommer naturligtvis marknaden att återta sina rättigheter.
Detta betänkande står i motsats till de protektionistiska teserna, men försvarar en stark idé, den om en större lojalitet inom globaliseringen, som svar på vissa omlokaliseringar.
För det första är det nödvändigt att vinna nya marknader för företagen och denna strategi måste följas av investeringar.
Kommissionen måste därför fortsätta att kartlägga de hinder inom alla områden som förhindrar de europeiska företagen att anta en sådan politik.
Den databas som inrättats för detta ändamål har haft stor framgång.
Det är alltså inte fråga om att förkasta dessa omlokaliseringar, som jag kallar offensiva.
Däremot handlar det om att se hur vissa ohejdade omlokaliseringar skulle kunna undvikas, vilka inte har som mål att erövra en marknad utan snarare att använda underleverantörer, vilket mycket ofta leder till större utnyttjande av mänskligt arbete och att mängder av arbetstillfällen försvinner i Europa.
Låt oss inte vara naiva.
Vi vet alla att konkurrensreglerna tyvärr ofta hånas av företag och länder utan skrupler, som inte drar sig för att bryta mot mänskliga rättigheter och de miniminormer för arbete som vi vill ha införda i WTO: s regler.
Lojalitet borde alltså vara regel för alla, med början i Europeiska unionen.
Lojalitet gentemot europeiska löntagare, som har rätt till bättre information, framförallt före varje beslut om omlokalisering eller nedläggning, och det är anledningen till att en revidering av direktiv 94 / 45C begärts.
Företagens lojalitet gentemot Europeiska unionen vilka, när de erhåller gemenskapsstöd eller nationellt stöd, inte skall omlokalisera sitt företag några månader senare.
Våra förslag syftar till att rätta oss efter förordningen om strukturfonderna avseende bedrägeri, för att införa skyldigheten att återbetala stöd om ett företag flyttas alltför snart.
Lojalitet mellan stora europeiska distributörer, tillverkare och underleverantörer tack vare ett förtroendekontrakt vilket innebär ett bättre informationsutbyte och därmed större trofasthet.
Det handlar om att påtala systemet hos vissa stora distributörer som, i motsats till t.ex.
Marks &amp; Spencer, ibland utövar utpressning om omlokalisering gentemot sina underleverantörer.
De europeiska multinationella företagen som slår sig ner utanför unionen måste vara verkliga bärare av den sociala utvecklingen.
Vi föreslår att en uppförandekodex inrättas som bygger på respekt för ILO: s konventioner om kampen mot tvångsarbete och främjande av fackföreningsfrihet.
Denna kodex skall inte vara obligatorisk men ett företag som tillämpar den kan få sitt namn infört i Europeiska gemenskapens officiella tidning och på Internet.
Varför skulle Europeiska unionen inte kunna göra vad de amerikanska myndigheterna lyckats med?
Det är självklart att även om kostnaderna minskas maximalt kan lönen för en europeisk arbetstagare aldrig hamna på samma nivå som den kinesiska arbetstagarens.
Europas fördelar vilar framförallt på teknik och utbildning.
Genom att införa en omfattande europeisk politik på dessa två områden, och här tänker jag på toppmötet om sysselsättningen, kan unionen inte bara undvika vissa omlokaliseringar utan även, vilket är ännu bättre, bidra till återlokaliseringar, d.v.s. att företagen återvänder till Europa.
Detta resonemang kan ingå i reformen av strukturfonderna, där ERUF är mer inriktat på innovation, d.v.s. mot att inrätta teknikparker kopplade till det nya Mål 4 och Adaptprogrammet, beträffande bl.a. löntagarnas anpassning till förändringarna.
När det gäller utveckling av nya tekniker, såväl på det industriella området som på informationsområdet, bör ett stort program fastställas som stödjer sig på Acts och Brite Euram, naturligtvis samordnat med Eureka.
I klarspråk betyder det att vi skall låta företagen få högre teknisk prestanda.
På så sätt undviker vi en rad omlokaliseringar.
Vi kräver att en uppförandekodex på skatteområdet skall inrättas.
Det är riktigt att avskaffandet av skattenischer skulle vara en lösning på de okontrollerade omlokaliseringarna, men den debatten blir lång och svår, det vet vi.
När det gäller social harmonisering utgör den sociala stadgan, på samma sätt som det sociala protokollet som införlivats i fördraget, en bra grund för en ny start för det sociala Europa.
Men vi har fortfarande en lång väg att gå för att uppnå en social harmonisering i Europa.
Långtradarchaufförernas konflikt är ett exempel på det.
Under tiden kan bara en samordning av fackföreningarnas åtgärder inom unionen göra det möjligt att sätta stopp för vissa okontrollerade omlokaliseringar i Europa.
Det här var, herr ordförande, med några ord vad jag ville säga beträffande omlokaliseringarna.
Av tidsbrist kan jag inte ta upp problemet med den asiatiska krisen.
Jag begär utifrån ett ändringsförslag att kommissionen gör en exakt studie av vilka konsekvenser denna kris får på våra investeringar i området.
