# ID: svediakorp-gov482930
# author: Theato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär!
Dagens diskussion är på ett sätt ett försöksheat för den debatt som om exakt en månad kommer att föras i denna sal om Agenda 2000 och därmed också om utvidgandet av Europeiska Unionen.
När vi talar om Phare-programmet, då handlar det om Centraleuropas länder, som alla - en del tidigare, de andra senare - står i kö till medlemskap i Europeiska unionen.
Underlaget för vår debatt i dag är en särskild rapport från revisionsrätten.
Det ligger i sådana rapporters natur, att man i dem framför allt talar om svårigheter och problem.
Därför kunde man vara frestad att drabbas av pessimism, och den har ju redan framskymtat.
Jag vill uttryckligen tacka föredraganden, Kjer Hansen, för att hon inte fallit offer för denna frestelse.
Det betyder inte, att vi inte tar revisionsrättens rapport på allvar, tvärtom!
Vi alla vet, att de länder som söker medlemskap fortfarande måste göra avsevärda ansträngningar.
Det är ingenting nytt, men revisionsrätten klargör tydligt för oss, att också kommissionen måste göra avgörande ändringar i sitt arbetssätt, så att utvidgningsprocessen inte leder till sammanbrott.
Jag vet hur svår kommissionens uppgift är, och jag kan också förstå, herr kommissionär, om ni ibland känner er som en strykpojke.
Å ena sidan beklagar vi här i parlamentet, att pengarna, som vi som budgetmyndighet har avsatt, endast delvis utbetalats eller kommer att utbetalas.
I nästa andetag kommer vi sedan och beklagar allt som gått snett i de fall där pengarna faktiskt har betalats ut.
Men båda sakerna är nu en gång vår uppgift som parlament, och jag hoppas att ni tar de kritiska anmärkningarna här som konstruktiv kritik, som en sporre för vidare arbete.
Ett avgörande stickord i detta sammanhang är koncentration av krafterna.
I själva verket har i det förflutna bara alltför ofta det intrycket uppstått, att både kommissionen och Phare-länderna själva har splittrat sig på identifieringen av bidragsberättigade projekt Sidoeffekterna av det blev ett överkomplicerat system för att genomföra dem, vilket förorsakade avsevärda, onödiga kostnader.
Det är därför riktigt att de nuvarande uppgifterna för alla deltagande måste definieras klart, att antalet program måste minskas och att den personella utrustningen och kompetensen hos kommissionens delegationer på plats äntligen måste förbättras så att de kan säkerställa en effektiv övervakning av programmen.
Detta är också våra krav, liksom de som revisionsrätten har ställt upp.
