# ID: svediakorp-gov482922
# author: Flynn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 699
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Låt mig först tacka alla för att ha fullbordat behandlingen av den gemensamma ståndpunkten så snabbt.
Låt mig i det avseendet först tacka er, fru Ghilardotti, och alla ledamöter i utskottet om kvinnors rättigheter.
Kommissionens ändrade förslag byggde till stor del på de ändringsförslag som ni antog i första behandlingen och rådets gemensamma ståndpunkt utgår från det ändrade förslaget i två viktiga frågor: Definitionen av begreppet indirekt diskriminering, dvs. artikel 2.2, och omfattningen av direktivet, artikel 3.1 a.
Kommissionen har uttryckt starka reservationer i båda dessa frågor, och vad gäller begreppet indirekt diskriminering ingick i kommissionens ursprungliga förslag de fyra element som kontinuerligt har återfunnits i domstolens domar.
Kommissionen anser att det är svårt att acceptera bara vissa av dessa element, eftersom vart och ett av dem motiveras av de andra.
Det är just det sätt på vilket de kopplas samman som gör definitionen sammanhängande.
Vad gäller omfattningen av direktivet har kommissionen också uttryckt de svårigheter den har med det synsätt man antar i den gemensamma ståndpunkten.
Den anser att den princip som domstolen lägger fast vad gäller den ändrade bevisbördan är allmän och bör tillämpas på alla direktiv som syftar till att bevara principen om lika behandling av könen.
Jag skulle vilja gå vidare med era ändringsförslag och i likhet med er föredragande, Ghilardotti, anser kommissionen att det nu är viktigt att koncentrera sig på de viktigaste frågorna.
I det omgranskade förslaget skulle kommissionen vilja koncentrera sig på dessa frågor.
Det är för att åstadkomma detta som kommissionen inte kan acceptera följande ändringsförslag.
Ändringsförslag 3, 4, 7, 9 och 10.
Dessutom strider ändringsförslag 11 och 12 mot ändringsförslag 1 och 6 och om man accepterar de två senare, måste man också avvisa 11 och 12.
Som jag redan har sagt är kommissionen villig att acceptera de ändringsförslag som avser att stärka de centrala delarna av den gemensamma ståndpunkten: Ändringsförslag 2 som återinför strecksats 12 av kommissionens ändrade förslag från maj 1997 och understryker behovet av att vidtaga ytterligare åtgärder för att garantera ett effektivt genomförande av principen likabehandling; ändringsförslag 1 och 6 som återinför en hänvisning till de tre direktiven om social trygghet som antogs inom området för lika behandling, och även om en bred majoritet av medlemsstaterna är bestämt emot en sådan hänvisning, måste kommissionen fortsätta att försöka övertyga medlemsstaterna om att dessa tre direktiv inte bör undantas från direktivets tillämpningsområde; ändringsförslag 5, vars syfte är att stärka den ganska dåliga definitionen av indirekt diskriminering som finns i den gemensamma ståndpunkten, ändringsförslag 8 som återinför beslutet av artikel 4.1 principen att de eventuella tvivel som kan kvarstå skall räknas till kärandens fördel.
Som vi kan se accepterar alltså kommissionen era ändringsförslag vad avser tre centrala delar av kommissionens text.
Fru van Dijk ställde en specifik fråga, huruvida det fanns ett mervärde här.
Jag anser att svaret är ja, men den gemensamma ståndpunkten skulle behöva stärkas en hel del och förhoppningsvis kommer vi att kunna övertyga rådet att göra som ändringsförslagen föreslår.
Jag måste säga er att kommissionens förslag syftar till att stärka rättssäkerheten och garantera att principen om likabehandling som den tolkas av EG-domstolen följs mycket noga i alla medlemsstater.
Dessutom är det ett tydligt steg framåt vad avser den kompromisstext som elva medlemsstater var beredda att komma överens om 1993, särskilt vad gäller det bredare tillämpningsområdet och större tydligheten i artiklarna 3 och 4.1.
Fru Oomen-Ruijten har frågat om ändringsförslag 9 som föreslår att man återinför en ny artikel 4 a om förfarandet.
Detta har inte accepterats eftersom vi behöver koncentrera oss på nyckelfrågorna i dag.
Borttagandet av den bestämmelsen i den gemensamma ståndpunkten gör egentligen ingen skada eftersom den angav någonting som redan existerar på det ena eller andra sättet i alla medlemsstaternas rättssystem.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja återupprepa mina tack till alla inblandade parter och jag hoppas att vi kommer att kunna övertyga rådet om att stärka sin gemensamma ståndpunkt såsom parlamentet har föreslagit.
