# ID: svediakorp-gov482915
# author: Van Dijk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag skulle först och främst vilja fråga kommissionär Flynn om han kan förklara för oss vad detta direktiv är värt om rådet bara är berett att godta sitt eget förslag.
För att vara helt ärlig har inte rådet fått med det centrala i detta direktiv, och för att säga det ännu starkare, vi behöver egentligen ingenting mer av det befintliga prejudikatet som kommissionens första förslag ändå anslöt till i mycket högre grad, och även parlamentets ändringsförslag ansluter mycket mer till detta än det som rådet slutligen bakat ihop vid den första behandlingen.
Jag är ärligt talat lite orolig för att rådet även under den andra behandlingen inte kommer att ta till sig ett dugg av vad parlamentet och kommissionen tillsammans tycker, utan att det samlar sig i all dess enhällighet, och att det kommer att vara ett enkelt beslut.
Då undrar jag verkligen vilket mervärde direktivet har i förhållande till prejudikatet som finns.
Är det då inte förståndigare att försöka avtvinga det befintliga prejudikatet i medlemsstaterna, att avtvinga efterlevnaden av det i medlemsstaterna.
Vi är i själva verket i stort behov av detta direktiv, men då naturligtvis ett bra direktiv, för vi måste inse att kvinnor även på arbetsmarknaden, och det gäller således för alla direktiv som vi har om jämställdhet i Europa och inte för hälften eller för ett par, att kvinnor fortfarande blir kraftigt tillbakaställda på arbetsmarknaden.
Vi måste inse att kvinnor fortfarande tjänar 30 % mindre än män för likvärdigt arbete.
Vi måste inse att kvinnor fortfarande inte är i stånd att bygga upp samma pensionsrätt, i genomsnitt naturligtvis, som män.
Vi måste således konstatera att kvinnor i livets slutskede fortfarande måste vara fattigare.
Vi är i starkt behov av detta direktiv, men då ett med kvalitet, och jag vill gärna höra av kommissionären vad han anser om detta.
