# ID: svediakorp-gov482906
# author: Papoutsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 630
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kollegor!
Jag skulle först av allt vilja gratulera Fraga Estévez till det utmärkta betänkande hon presenterat samt hennes bidrag gällande den gemensamma fiskeripolitiken efter år 2002.
Omröstningsförslaget som just undersökts rekommenderar ett särskilt viktigt bidrag, vilket vi kommer att ha i beaktande under alla de diskussioner som kommer att fortsättas under de kommande åren.
Jag skulle vid denna punkt vilja uttrycka min kollega fru Boninos beklagande över att vara frånvarande vid denna diskussion, då hon har åtagit sig förpliktelser utanför Bryssel som hon inte kan ställa in.
Jag tror dock att ingen i denna sal betvivlar den särskilda respekt som fru Bonino hyser för Europaparlamentet.
I detta skede vill inte kommissionen uttala sig om frågans huvudinnehåll, i syfte att inte föregå det slutliga resultat som denna diskussion, vilken just har tagit sin början, kommer att leda till.
Som tidigare har meddelats i många sammanhang, både i Europaparlamentet och i andra skeden, är kommissionen villig att se till att den gemensamma fiskeripolitiken undersöks på nytt.
Detta skall vi göra genom att organisera en öppen och uppbygglig diskussion, naturligtvis i intim överläggning med alla intresserade organisationer inom sektorn.
Det grundläggande elementet i den metod som kommissionen har för avsikt att följa är att alla sektorns organisationer, speciellt yrkesorganisationerna, deltar.
Våra organisationer kommer att upprätta ett frågeformulär gällande den gemensamma fiskeripolitiken och i början av 1998 skicka den till samtliga intresserade parter.
De svar vi kommer att erhålla kommer att ge oss möjligheten att lokalisera de viktigaste frågor kring vilka undersökningen om den gemensamma fiskeripolitiken efter 2002 bör koncentreras, i syfte att få en bättre inriktning på diskussionen.
I ett andra skede kommer kommissionens institutioner att i samarbete med medlemsstaterna organisera decentraliserade konferenser som kommer att ge kommissionen och andra intressenter möjligheten att analysera och gemensamt diskutera resultaten från denna första undersökning med frågeformuläret som grund.
Till slut skulle jag vilja göra en kommentar till innehållet av undersökningen av den gemensamma fiskeripolitiken efter 2002.
Ur ett strikt juridiskt perspektiv karakteriseras 2002 direkt av tre element vilka resulterar från texter som idag är gällande:
för det första av tillgången till vatten, inom zonen på 6 / 12 sjömil, i enlighet med artikel 6 i förordning 3760 / 92;
för det andra av detaljerna av tillämpningen av CETACOX, i enlighet med artikel 7 i förordning 3760 / 92 och
för det tredje av villkoren för tillgängligheten till Nordsjön för Spaniens och Portugals fartyg, i enlighet med anslutningsakten från 1985 samt för Sveriges och Finlands fartyg, i enlighet med anslutningsakten från 1994.
Kommissionen hoppas dock att inte behöva begränsa sig till denna rent juridiska ram, såsom förutses av den grundläggande förordningen och anslutningsakterna.
2002 ger oss möjligheten att göra en utvärdering av samtliga av den gemensamma fiskeripolitikens olika aspekter, att se dess framgångar, att uppehålla oss vid dess brister.
Vi borde även utvärdera till vilken grad den gemensamma fiskeripolitiken medverkat till att de finansiella medlen behållits, till sysselsättningen och till fördragets övriga mål, såsom skyddet av miljön.
Det handlar alltså om en stor plan, en plan som tvingar oss att redan nu påbörja en förberedelseprocess, i samarbete med, som jag sade, de intresserade organisationerna och, naturligtvis, i intimt samarbete med parlamentet.
Inom ramen för detta utgör redan Europaparlamentets omröstning om den gemensamma fiskeripolitiken efter 2002 samt även kommissionens rapport om tillämpningen av gällande bestämmelser för fiskeripolitik och vattenodling de första stegen i denna process.
Just dessa kommer också att utgöra de generella riktlinjerna vad gäller kommissionens planering både på kort och meddellång sikt.
