# ID: svediakorp-gov482890
# author: Tamino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag har lyssnat uppmärksamt på föredragandens förklaringar men jag måste bekräfta att för de gröna är innehållet i resolutionen, även om det är resultatet av en kompromiss, ännu inte möjligt att acceptera.
Problemet med den gemensamma fiskeripolitiken efter 2002 är en mycket viktig fråga för Europeiska unionen, och därmed också mycket kontroversiell.
Det är inget tvivel om att det är lämpligt att bibehålla en gemensam fiskeripolitik efter 2002, men för oss gröna är huvudmålet att garantera bevarandet av havets resurser och jag tror att detta är ett förnuftigt mål, för om det i framtiden inte finns någon fisk, så kommer det inte heller att finnas något fiske.
För närvarande ger inte fiskeindustrin fisken någon möjlighet att följa sin normala reproduktionscykel, dvs. att minska tillgången på fisk är det som har lett till en kris för själva industrin som sådan.
Att diskutera fiskemetoder som hotar överlevnaden för fiskarna är med andra ord inte bara bra för miljön, utan för fiskeindustrin och i syfte att garantera ett framtida acceptabelt liv för de människor som lever av fiske.
Även om det är svårare så är det därmed nödvändigt med en verklig reform av fisket som har hållbarhet och bevarande av havets resurser som mål.
Men i stället ändrar resolutionen som diskuteras här, i verkligheten inte på hur den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken tillämpas, även när den i ord bekräftar viktiga nyheter: man framhåller till exempel, helt rätt, försiktighetsprincipen, men i avsaknad av en passande definition kan den tolkas på olika sätt i de olika länderna.
Av dessa skäl har vi presenterat ändringsförslag för att försöka göra den del av betänkandet som hänvisar till miljön och bevarandet av havets resurser tydligare.
Vi tror dessutom att avtalen som rör fisket, framför allt med AVSländerna, borde ses över för att få till stånd ett tillräckligt vetenskapligt och tekniskt samarbete för övervakning och kontroll av resurserna i syfte att garantera deras bevarande.
Det finns dessutom andra aspekter av betänkandet som skulle förtjäna en fördjupad diskussion.
En stor del av den debatt som ägt rum i kommissionen rörde möjligheten att den gemensamma fiskeripolitiken skulle fortsätta att utgöra ett undantag till principen om fri tillgång till gemenskapens vattenområden.
Vi tror att problemet med tillgången är viktigt men att det borde underordnas frågor som bevarande, en reell kontroll av fisket, vidtagandet av lämpliga tekniska åtgärder och en betydande minskning av flottornas kapacitet, som är tilräcklig för att bevara havets resurser.
