# ID: svediakorp-gov482886
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, det handlar om ett initiativbetänkande från Fiskeriutskottet om fiskeripolitiken efter år 2002.
Det så kallade blåa Europa skapades 1983 för en tidsrymd om tjugo år, och utlöper följaktligen år 2002.
Idén med detta betänkande var att åstadkomma ett första vägledande diskussionsunderlag för en omformulering av fiskeripolitiken.
I själva verket kunde vi fastställa att hittills ingen riktigt har befattat sig med fiskeripolitikens framtid.
Därför får detta betänkande en särskild betydelse.
Det är naturligtvis inte Europaparlamentets sista ord i denna fråga.
Ett centralt problem för fiskeripolitiken är den katastrofala resurssituationen, förbunden med en alltför stor fiskeflotta.
Nästan alla punkter i initiativbetänkandet handlar om detta.
Vad kräver betänkandet nu?
Vad gäller problemet med de för stora flottorna krävs ett anpassande av flottstorleken till de förhandenvarande bestånden, med målet att skapa jämvikt.
Den sociala komponenten måste man därvid naturligtvis ta hänsyn till.
För det andra: För att bibehålla resurserna kräver detta ett system som måste vara enkelt och effektivt.
Det årliga fastställandet av den totala fångstmängden måste ske på grundval av biologiska, ekonomiska och sociala faktorer, varvid framför allt yrkesfiskarna måste integreras i högre utsträckning.
Vid uppdelningen av vikten av den totala fångstmängden gäller fortfarande principen om en relativ stabilitet.
Detta är oerhört viktigt!
För det tredje: Strukturomvandlingarna i fiskeripolitiken bör även i fortsättningen stödjas för att denna skall utformas på ett socialt hållbart sätt.
För det fjärde: Övervakningspolitiken är en oersättlig beståndsdel av fiskeripolitiken, för att en förnuftig resurspolitik skall kunna bedrivas.
Därför var det också enormt viktigt för oss att man gav uttryck för detta i betänkandet, och att man måste kräva miniminormer i medlemsstaterna, förstärkning av kontrollresurserna och utvidgning av de bestående kontrollerna till produktionen i tredje land.
För det femte: Vad gäller politiken rörande de externa resurserna hänvisar betänkandet till de redan av Europaparlamentet beslutade principerna.
Jag skulle visserligen ha önskat mig ett entydigare besked om detta, att i fortsättningen uteslutande kommissionen är ansvarig för uppgörelser om avtal med tredje land.
Det är från min synpunkt helt enkelt nödvändigt att Europeiska unionen vad gäller utrikes- och extern ekonomisk politik såvitt möjligt utgör en enhet, och att denna inte styckas upp genom alltför många bilaterala överenskommelser.
Vi vet att detta betänkande utgör en kompromiss, en som vi från det europeiska folkpartiets grupp gärna stöder Men vårt särskilda tack går till föredraganden Carmen Fraga, som har på ett beundransvärt sätt genomfört ett mycket svårt åtagande!
