# ID: svediakorp-gov482761
# author: Wulf-Mathies (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 919
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, mina damer och herrar!
Först vill kommissionen tacka Rehder så hjärtligt för hans betänkande.
Ni vet, att detta förslag ju står i omedelbart samband med den förra året beslutade reformen om en gemensam organisation för marknaden för frukt och grönsaker Kommissionen har på rådets anmodan lagt fram detta förslag, med vilket åtgärderna för å ena sidan var och en av de båda berörda produktkategoriena äpplen och päron, som vi ju inte vill blanda ihop, och å andra sidan persikor och nektariner, skall begränsas till 10 000 hektar.
Med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter av liknande åtgärder - och här har det ju redan sagts att de inte alla har lett till den önskade framgången - siktar detta förslag i första hand på att utforma kriterierna för garanterandet av en röjningspremie så flexibla som möjligt för att göra den maximalt effektiv, för att också ge medlemsstaterna tillfälle att ta hänsyn till den ekonomiska och ekologiska situationen i de olika regionerna.
Jag vill här uttryckligen än en gång säga, att man naturligtvis genomför kontroller som hänför sig till jordegendomen, och inte bara till den nuvarande producenten.
Kommissionen hoppas att dessa röjningsåtgärder långfristigt kommer att underlätta saneringen av sektorn så att den kan dra full nytta av reformen från den gemensamma organisationen för marknaden.
Låt mig säga följande vad gäller ändringsförslagen: argumentationen i det första ändringsförslaget, som skapar ett direkt samband mellan återköp och strukturbetingad överskottsproduktion, kan kommissionen inte godkänna.
På grund av ömtåligheten hos de produkter som här diskuteras och de varje år uppträdande variationerna i skörden så är återköp och förstöring ett, om än ej idealiskt, så dock ett instrument till kortfristig stabilisering i sektorn.
Kommissionen håller principiellt med om ändringsförslag nr.
2 och kommer att ta hänsyn till det vid genomförandet av åtgärderna.
Den betraktar dock sin egen formulering, som hänför sig till saklägen och inte enbart till åtgärder, som mera lämplig.
Den är i varje fall av den uppfattningen att man som hittills inom ramen för rådsförordningen eller dess utförliga direktiv för genomförandet bör fastställa vilka träd som skall röjas och åtgärderna för förhindrande av nyplanteringar, och avslår ändringsförslag nr.
3.
Ändringsförslagen nr.
4 och 5 gäller uteslutande mål och ändamål för några bestämmelser i förslaget.
Stimulans av detta slag, som kommissionen visserligen förespråkar, bör inte tas hänsyn till i lagtexten.
Ändringsförslag nr.
6 kommer vi att ta hänsyn till inom ramen för de utförliga förordningarna för genomförandet, liksom vid alla hittillsvarande åtgärder av detta slag.
Ändringsförslag nr.
7 befattar sig med det känsliga problemet med uppdelning mellan medlemsstaterna av de ytor som maximalt skall röjas, och detta har man ju också redan tagit hänsyn till.
Kommissionen välkomnar den ansats i ändringsförslaget, som vid uppdelningen sätter in produktion och återköp i ett nära sammanhang.
Kommissionen kommer att ta med detta i den slutliga överläggningen, utan att vid nuvarande tidpunkt låsa sig slutgiltigt.
Kommissionen kan inte acceptera ändringsförslag nr.
8.
För vårt beslut att modifiera den ursprungliga uppdelningen, behöver vi information från medlemsstaterna.
Kommissionen kan därför inte binda upp sig vad gäller en tidsfrist.
Men jag vill uttryckligen försäkra parlamentet, att allt görs för att bidraga till ett snabbt beslut.
Sist men inte minst, ändringsförslag nr.
9: jag gläder mig åt att kunna meddela er att det kommer att tas upp av kommissionen.
Låt mig vidare helt kort säga någonting rörande tre punkter i diskussionen.
För det första om den ekonomiska situationen för de verksamma på detta område.
Röjningsåtgärderna är, och det vill jag uttryckligen hänvisa till, ju bara en del av den gemensamma organisationen av marknaden, och den gemensamma organisationen av marknaden siktar ju uttryckligen på att möjliggöra lämpliga marknadsintäkter för producenterna i gemenskapen, varvid ju också förnyelser som driftsfonden och de operationella programmen är en mycket viktig utgångspunkt.
Jag vill därför påpeka att denna enda åtgärd naturligtvis inte kan erbjuda en lösning för det totala problemet.
Vidare vill jag peka på att med hjälp av den nya gemensamma organisationen av marknaden även de miljöskador skall reduceras, som uppstår på grund av återköpet.
För det första genom att den gemensamma organisationen av marknaden förpliktar producentorganisationerna att vid återköpet och förstörelsen skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, och sedan genom att producentorganisationerna måste meddela sina åtgärder till de nationella myndigheterna, och att slutligen medlemsstaterna måste fastslå de nationella ramvillkoren för förfaringssättet vid det miljövänliga återköpet och framlägga utkasten till dessa ramvillkor för kommissionen, varvid denna kan kräva ändringar.
Det är nu säkert för tidigt att kunna fastställa några resultat, men Ni vet, att ett betänkande skall framläggas för rådet år 2000.
Jag hoppas att vi då kan rapportera för er att vi har gjort framsteg också vad gäller undvikande av miljöskador.
Ett sista påpekande: jag vill uttryckligen tacka Rehder för hans positiva värdering av Agenda 2000 och också hans betonande av nödvändigheten av en integrerad politik för landsbygden.
Jag delar allas mening, som säger att vi nu visserligen också måste försöka kurera symptomen, men att det är avgörande att vi finner vägen till vidare reformer.
Jag hoppas på parlamentets stöd för dessa grundläggande förslag från kommissionen.
