# ID: svediakorp-gov482754
# author: Querbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 510
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Rådets förslag till förordning syftar till att på nytt använda sig av en röjningspolitik för fruktträd, med det huvudsakliga argumentet att utgifter som är förbundna med återköp och förstörelse av frukt därmed kommer att minska.
Detta röjningsbidrag kommer att accepteras av fruktproducenterna, även om det medför en minskning av deras produktionsmöjligheter.
Vissa av dem kommer att se ett sätt att lösa sina finansiella svårigheter.
Men är detta ett kännetecken för en ambitiös och effektiv politik inom området för fruktproduktion?
Jag anser inte det.
Det huvudsakliga skälet för nedgången i försäljningen av frukt producerad i Europeiska unionen beror inte på en verklig obalans mellan efterfrågan och utbud inom gemenskapen.
Den beror framför allt på den internationella handelns och de stora distributörernas nya metoder, de använder sig av importerna från tredje land för att skapa en konstgjord obalans mellan utbud och efterfrågan och på så sätt framkalla ett prisfall i producentledet, försäljningsnedgång och förstörelse.
Borde inte kommissionen och rådet fråga sig vilka åtgärder som skall vidtas för att gemenskapspreferensen skall respekteras, vilka åtgärder som möjliggör ett snabbt och effektivt verkställande av garantiklausuler samt vilka nödvändiga överläggningar och samarbeten som vi måste utveckla inom unionen för att förhindra intern konkurrens?
Borde inte kommissionen och rådet också fråga sig vilka åtgärder som bör föreslås och vidtas för att tillrättavisa relationerna mellan producenter och konsumenter å ena sidan, och den internationella handeln och de stora distributörerna å andra sidan, t.ex. genom att fastställa en multiplikatorkoefficient mellan produktionspriset och konsumtionspriset, detta i producenternas och konsumenternas gemensamma intresse?
I stället för att tala om överproduktion, bör man inte undersöka verkligheten bakom den minskade konsumtionen?
Rådet och kommissionen borde fråga sig om inte efterfrågan på frukt på unionens marknad skulle vara mycket större om man verkligen fick arbetslösheten och fattigdomen att minska.
Det är dessa faktorer som gör att tiotals miljoner familjer inte köper en normal mängd frukt, vilket för övrigt är nödvändigt för hälsan.
Bör man i det avseendet inte lyssna till välgörenhetsorganisationernas appell?
Den understryker, jag citerar: " Fattigdomen och näringsbristen i unionen och unionens minskade livsmedelsbidrag ", ett bidrag som i deras ögon borde uppgå till 230 miljoner ecu, för att man skall kunna bemöta de minst bemedlade personernas behov.
Till sist: är det inte dags att vi, inom frukt- och grönsaksproduktionen - som är otillräcklig i hela unionen - garanterar en rättvis lön för jordbruksarbetet och finansierar diversifiering, produktionsutveckling och omställningar, då dessa är nödvändiga, och på så sätt göra det möjligt för tiotusentals unga lantbrukare att etablera sig, i synnerhet i regionerna kring Medelhavet?
Detta skulle göra prioriteringen av sysselsättningen till en realitet och inte en slogan.
Betänkandet från vår kollega Rehder avser en bestämmelse som i huvudsak har en punktuell och konjunkturell aspekt.
Det bör inte dölja de grundläggande reformer som återstår att förverkliga, och som jag just tog upp.
