# ID: svediakorp-gov482738
# author: Wulf-Mathies (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 989
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, mina damer och herrar!
Till att börja vill jag tacka Anttila så hjärtligt för hennes mycket välavvägda betänkande.
Kommissionen oroas, liksom ni, i ökande omfattning av de överträdelser mot djurskyddsnormerna, som om och om igen kan fastställas vid transport av levande boskap, framför allt över långa sträckor.
Fastän gemenskapen har utfärdat olika direktiv för att skydda djur vid transporter inom gemenskapen, men också vid transporter som delvis går genom tredje land, så kan det inte bestridas att genomdrivandet av dessa direktiv på de ansvariga nationella myndigheternas nivå, och iakttagandet av djurskyddsdirektiven från de berördas sida inom handeln, väcker problem, nu som alltid.
Jag kan därför också mycket väl förstå de kritiska anmärkningar som har gjorts här under debattens gång.
Med det förslag som nu debatteras åsyftar kommissionen att göra betalningen av exportsubventioner avhängig av iakttagandet av de för djurtransporterna gällande djurskyddsnormerna.
Låt mig först göra några påpekandet rörande ändringsförslagen, och försäkra er, att det i dag föreliggande utkastet till ändring av förordningen 805 / 68 om den gemensamma organisationen för marknaden inte går ut på att undergräva målsättningen i grundförordningen.
Ändringsförslag nr 2 är därför överflödigt.
Den första delen av ändringsförslag nr 1, där det krävs att exportsubventionerna görs avhängiga av att det attesteras i veterinärintyg att transporten utförts i enlighet med föreskrifterna, känner kommissionen mycket stor sympati för.
Om det ändå inte kan antas så beror det på att exportören möjligen inte alltid kan kräva ett sådant certifikat från den mottagande staten.
Han skulle därmed bli diskriminerad.
Ändringsförslag nr.
3, 4 och 5 rör tillämpningen av gemenskapsdirektiv i tredje land.
Kommissionen önskar inget hellre än att kunna efterkomma detta krav.
Den kan dock inte göra det utan en motsvarande rättslig grundval.
Ni torde känna till att förhandlingar nu förs med östeuropeiska länder, som går ut på att dessa länder skall förklara sig beredda att erkänna gemenskapens veterinärlagstiftning.
Vad gäller ändringsförslag 8 och 9, som förklarar att regelbundna stickprovsundersökningar skall finanseras med hjälp av exportsubventioner för levande djur, vill jag påpeka att betalningen för sådana stickprov bör följa de vanliga handelsreglerna.
Detta omfattar också att exportören skall betala för denna kontroll.
Subventionerna kan automatiskt höjas för att motsvara dessa tilläggskostnader, men de rättar sig efter den rådande marknadssituationen, och tar såtillvida helt och hållet hänsyn också till exportörens situation.
Förordningens mål är att göra iakttagandet av djurskyddsstandarden till förutsättning för utbetalning av exportsubventioner för levande djur.
Exporten av levande djur utgör en viktig del av den allmänna marknadsmekanismen för nötkött.
Av denna anledning kan kommissionen inte anta ändringsförslag 11 och 12, vilka står i motsatsställning till målriktningen i vårt förslag.
Vad gäller ändringsförslag nr.
10 får jag påpeka, att det visserligen är sakligt riktigt, men att dylika rent faktiska hänvisningar emellertid inte bör omfattas av en lagtext.
Vad övriga ändringstexter beträffar, så betraktar kommissionen det inte för ändamålsenligt att ta upp dessa förslag i själva texten till förordningen.
Man kommer dock att ta hänsyn till dem i direktiven till genomförandet.
Jag refererar här framför allt till del 3 i ändringsförslag nr.
1, där man kräver stickprovskontroller, ett förslag som skulle kunna vara helt ändamålsenligt och tas med i beräkningen, när genomförandeförordningen till förordningen fastslås.
Samma sak gäller för ert krav på proportionerlighet vid tillämpningen av sanktioner i de fall, då bestämda djurskyddsnormer har kränkts.
Tillämpningen av förordningen kommer, som ni vet, att regleras i utförliga genomförandeförordningar, som kommissionen kommer att fastlägga efter det gängse förvaltningsutskottsförfarandet.
I enlighet med Plumb / Delors-överenskommelsen kommer parlamentet självklart att hållas underrättat.
Avslutningsvis vill jag ännu en gång uttryckligen påpeka att kommissionen, liksom ni, fäster stor vikt vid att nötboskap transporteras så som det passar dess art, så att den kommer fram till sin bestämmelseort i gott skick.
Jag ber er därför stödja oss också i ra parlamentariska kontakter med tredje land, så att vi också här vid förhandlingar skall kunna komma fram till motsvarande regleringar.
Därför hänvisar jag åter en gång uttryckligen till att vid import från tredje land det framför allt också gäller att de associerade länderna har förpliktat sig till att inom ramen för Europa-avtalen göra sina rättsliga bestämmelser mer lika dem som EU har.
Därför gör vi nu upp ekvivalensavtal med dessa stater om veterinärväsende och växtskydd i form av tilläggsprotokoll till Europa-avtalen.
Dessa avtal kommer också att innehålla direktiv om djurskydd under transport, så att djurens situation inte bara förbättras vid transporter inom EU, utan att detta också i stegrad utsträckning gäller för tredje land.
Jag vill också än en gång - eftersom frågan har ställts - kort visa på att man genom de fastställda subventionssatserna inte har stimulerat till export av levande djur.
Tvärtom, förhållandet mellan subventionerna för levande djur och för nötkött har under åren 1993-1997 sjunkit från 65 % till 47 %.
Såtillvida visar sig också här en tendens att minska exportsubventionerna där så är möjligt, och därmed också transport av levande djur.
Än en gång: Förslaget till förordning skall och kommer att, enligt kommissionens åsikt, avsevärt bidraga till förbättringen av kontrollerna.
Kommissionen utgår från att en av de mest effektiva sanktionerna är indragning av exportsubventionerna, om djurskyddsbestämmelserna inte iakttas, eftersom därigenom stora ekonomiska förluster uppstår.
Vi utgår därför från att detta förslag kommer att bidraga väsentligt till förbättrat djurskydd under transporterna.
Dessutom pekar jag ännu en gång på att man planerar veterinärkontroller inte endast vid lastning, utan också vid ankomst till tredje land, för att på så sätt så mycket som möjligt utesluta missbruk.
