# ID: svediakorp-gov482711
# author: Ryynänen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Betänkandet om den europeiska pressens framtid har sitt ursprung i oron över att det tryckta ordet kommer i kläm mellan elektroniska medier och den avancerande informationstekniken.
Dock utnyttjar ju pressen själv den nya tekniken på många sätt.
Snabba förändringar i omvärlden är framför allt en utmaning för utbildningen och för att svara på den kan vi utnyttja också EU: s utbildnings- och mediaprogram.
Journalisterna är en nyckelgrupp i informationssamhället, och för att de skall få kontinuerlig utbildning för att svara på de krav som den internationella kommunikationsmiljön ställer, behövs stöd både nationellt och på EU-nivå.
Journalisterna har ett skapande arbete och deras behov av ett immateriellt och etiskt upphovsrättsligt skydd måste tillgodoses även i framtiden eftersom deras arbete utnyttjas många gånger i olika medier.
Detta framhäver också journalistens personliga ansvar för arbetets innehåll och kvalitet.
På sista tiden har händelser som tagit upp gränserna för skyddet av kända personers privatliv satt fart på en yrkesetisk debatt inom medierna.
I den debatten är det också värt att diskutera behovet av internationella spelregler i form av en pressetisk nämnd på europeisk nivå.
Journalisterna och särskilt då den lokala pressen som står nära medborgarna spelar en viktig roll vid byggnaden av ett Medborgareuropa.
Information om EU borde i begriplig och tydlig form föras närmare medborgarna om man verkligen vill börja fylla igen den klyfta som nu finns mellan institutioner och medborgare.
Även här behövs möjligheter till kompletterande utbildning i EU-politik, språk och kultur.
Hur borde man - eller borde man alls - stödja pressen i förhållande till den elektroniska informationsförmedlingen?
För det första kommer kommunikationerna också i framtiden att behöva både tryckta och elektroniska medier eftersom de kompletterar varandra.
Pressens hävdvunna uppgift att försvara demokrati, frihet och mänskliga rättigheter har ingalunda försvunnit, behovet har delvis rentav ökat.
Denna uppgift hotas av mediakoncentration, på vilken det finns färska exempel i alla medlemsstater, bland annat i Sverige och Finland.
Som ett extremt fall kan jag nämna Italien, där landets politiske ledare i sina händer höll ett centralt elektroniskt medium.
För att jämvikten skall bevaras behöver det tryckta ordet - böcker, tidningar och läsande - nu ett insiktsfullt stöd.
För att bli en kritisk läsare och en participerande medborgare måste man börja redan i barndomen.
Till exempel i Finland har kampanjerna " Tidningen i skolan " börjat ge goda resultat.
Pressen arbetar under i en hård kostnadspress och många former av stöd till den nya tekniken tjänar främst de elektroniska medierna.
Samarbete mellan medlemsstaterna behövs för att sänka kostnaderna, till exempel för transporter och i momsbeskattningen.
Alla måste tillförsäkras en lika tillgång till distributionssystemen.
Även i övrigt bör det europeiska kommunikationssamhällets mål vara att bibehålla pluralismen och motverka uppkomsten av mediamonopol.
Det är också en garanti för tryckfriheten.
