# ID: svediakorp-gov482661
# author: Papagiannakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Till att börja med skulle jag vilja gratulera fru Daskalaki för hennes anförande.
Hon talar om det substantiella och ger, anser jag, en relief av vår kulturs karaktär, vilken är dess odelbarhet från den skrivna texten.
Man kunde inte vänta sig något annat från en pressens person, som fru Daskalaki är.
Låt mig endast betona några saker.
För det första är det inte sant att pressen lider av en generell nedgång.
Det finns exempel på renässans i många av den Europeiska unionens länder, med nya typer av stöd och bindande av läsare och vänner av pressen, med blomstring på landsbygden och med blomstring för den specialiserade, fackpressen.
Jag kan som exempel ange miljöpublikationer och ungdomspublikationer.
Detta är också de positiva meddelandena.
Frågan är om det är mödan värt att diskutera detta på unionsnivå och hur vi kan hjälpa till, naturligtvis utan att med vår hjälp kväva pressen och framförallt dess frihet.
För att alltså tala kort, herr ordförande: för det första är påbjudandet av insyn i ägarförhållanden nödvändig.
För det andra, förstärkandet av och garantin för journalisternas oberoende och deras yrkessituation är även det nödvändigt.
Det är dock nödvändigt och till nytta att vi från vår sida ser på hur vi kan stödja bland annat moderniseringen av landsortspressen.
I mitt land beklagar sig landsortspressen över att de investeringar som föreslagits inte anses lämpade för stärkandet av den regionala utvecklingen genom europeiska finansiella medel.
Vi kan även stödja yrkesetableringen och vidareutbildningen av journalister genom finansiella medel från gemenskapskassan.
Vi kan dessutom harmonisera skattesystemen, vilka kan underlätta utövandet av journalist- och utgivaryrket, vilka bägge är speciellt svåra och känsliga yrken.
Det finns en annan fråga, herr ordförande, nämligen frågan om den olagliga konkurrens som finns inom pressen, främst utanför den skrivna pressen.
Som fru Daskalaki mycket riktigt säger, efterföljs i många länder - åtminstone i mitt land - inte bestämmelsen " television utan gränser ".
Det handlar om en otillåten konkurrens om reklampengar till exempel, där denna bestämmelse brutalt trampas på.
Den mindre och mer seriösa pressen, om vi säger så, lider också av olaglig konkurrens från stormonstren.
Vi har kommit till en punkt där tidningar sysslar med regelrätt handel av varor.
Där skulle vi också möjligen kunna hjälpa och fråga om denna typ av praxis, att sälja tidningar tillsammans med mattor, krämer, matvaror, böcker och jag vet inte vad, inte utgör ett fall av solklart skattefiffel.
Till slut kan vi, herr ordförande, hjälpa till med utbytet av journalister, tidningsägare, vi kan hjälpa dem komma i kontakt med varandra och vi kan stödja olika typer av samarbetsformer för att producera olika typer av press på mellaneuropeisk nivå, på unionsnivå.
