# ID: svediakorp-gov482657
# author: Hawlicek (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill återgälda kollegan Daskalakis tack som hon har uttalat till ledamöterna i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media ty jag anser det vara mycket viktigt, att fru Daskalaki har tagit upp denna för pressen, till följd av de nya teknologierna, betydande frågan i detta initiativbetänkande.
På grund av konkurrensen med de nya kommunikationstjänsterna uppstår en svår situation för pressen.
Det visar sig, att till exempel från 1991 till 1995 dagstidningarnas upplaga i EU: s medlemsstater har gått tillbaka ca.
3, 7 % och att också andelen annonsutgifter, som går till tryckta massmedia, ständigt har avtagit sedan 1980.
Detta är framför allt pressens huvudsakliga bekymmer.
Sedan början av 80-talet har TV nästan överallt i Europa varit den huvudsakliga orsaken till tillbakagången i reklamintäkterna, och konkurrensvillkoren mellan tryckta massmedia och övriga media skärps ytterligare nu genom utbredningen av nya reklamformer i elektroniska media och införandet av on line-informationsservice.
Därför anser jag det vara helt riktigt att fru Daskalaki i sitt betänkande har understrukit att dessa nya media har kommit i åtnjutande av gemenskapsbidrag inom ramen för initiativ till befrämjande av informationssamhället, under det att den skrivna pressen inte har erhållit något motsvarande stöd.
Vi från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media kräver nu inte en direkt stimulans av pressen från Europeiska gemenskapen, men åtminstone åtgärder för ett indirekt stöd.
Jag anser framför allt att utbildningsåtgärder för journalister är mycket viktiga.
Jag vill peka på att jag i mitt betänkande från kulturutskottet om Agenda 2000 särskilt har hänvisat till nödvändigheten av utbildning av journalister i de nya medlemsländerna.
Jag är överens med fru Daskalaki, att den skrivna pressen och övriga media bör komplettera varandra och absolut kunna bestå bredvid varandra inom ett nytt kommunikationsområde, men att kommissionen bör ta sig an detta svåra läge för pressen.
Därför välkomnar jag att för första gången i Europaparlamentet frågan om effekterna av de nya teknologierna på pressen kan tas upp i detta initiativbetänkande.
