# ID: svediakorp-gov482607
# author: de Silguy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,518
# sentences: 75
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter!
Sex länder idag, tre kontinenter: det får mig att tänka på att kränkningarna av mänskliga rättigheter, tyvärr, inte är vissa länders eller vissa av världens regioners ensamrätt eller monopol.
Det är beklagansvärt.
Jag kommer att börja med Kongo, d.v.s. den Demokratiska republiken Kongo, eftersom resolutionen endast avser det landet.
Jag vill påminna om att toppmötet i Amsterdam och rådet (allmänna frågor) har uttryckt Europeiska unionens avsikt att upprätta " konstruktiva relationer med den Demokratiska republiken Kongos nya regering ".
Artikel 5 i Lomékonventionen förbinder emellertid det europeiska biståndet med respekten för mänskliga rättigheter och humanitär folkrätt, ett verkligt engagemang för demokratin och upprättandet av en rättsstat.
Kommissionen kommer successivt att återuppta sitt samarbete med den Demokratiska republiken Kongo, allteftersom framsteg noteras inom de här områdena.
Det är vad man kallar en konstruktiv villkorlighet.
Den nuvarande situationen i Kongo är långt ifrån tillfredsställande.
Först och främst fortsätter den kongolesiska regeringen att hindra Förenta nationernas undersökning om mänskliga rättigheter.
Den hindrar den höge flyktingkommissarien från att ge rwandiska flyktingar skydd och stöd.
Dessutom dröjer också regeringen med att sätta igång den demokratiska processen, som är nödvändig för saneringen av landet.
Kommissionen beklagar att den konstruktiva dialog som inleddes vid " trojkans " uppdrag i Kinshasa och som har följts upp av mötet med utrikesministern Karaha, i Bryssel, inte har gett effekt.
Den kongolesiska regeringen måste konkretisera sina åtaganden till förmån för demokratiseringen och mänskliga rättigheter, och den bör låta Förenta nationerna fullfölja arbetet som det har mandat för.
För ögonblicket fortsätter kommissionen med sina humanitära biståndsprogram för att hjälpa Kongo att ta hand om sina skador: 81 miljoner ecu anslås till det ändamålet.
Kina är det andra landet som är ifrågasatt.
Frågan om respekten för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter i Kina följs av kommissionen med största uppmärksamhet.
Det ämnet tas regelbundet upp med de kinesiska myndigheterna inom ramen för vår bilaterala dialog, alltsedan den inrättades 1994.
Kommissionen kommer att ge särskilt stor uppmärksamhet åt Hong Kongs respekt för ingångna avtal med Förenade kungariket.
McMillan-Scott syftade på det alldeles nyss.
Jag kan säga honom - även om han inte är här längre - att vi tar den här frågan på allvar, och det utan att vänta på eurons ankomst den 1 januari 1999.
Kina är för närvarande delaktigt i förberedelsen av det första kinesisk-europeiska expertmötet om mänskliga rättigheter, en förberedelse som äger rum just nu i Luxemburg.
Kommissionen hoppas att den dialogen gör det möjligt att nå resultat.
Vi är benägna att ge Kina all nödvändig teknisk hjälp för att bidra till genomförandet av dess internationella förpliktelser, i synnerhet inom ramen för Förenta nationernas konventioner om skyddet av mänskliga rättigheter och fundamentala friheter, i syfte att stärka det civila samhället och rättsstaten i Kina, t.ex. genom att utbilda domare och jurister eller genom att organisera expertutbyten.
Jag kan försäkra er om att kommissionen kommer att hålla Europaparlamentet informerat om de framsteg som uppnås i frågan.
Det tredje problemet gäller Kosovo.
Kommissionen skulle vilja ta tillfället i akt för att ansluta sig till parlamentet i dess fördömande av den våldsamma repression som fredliga demonstranter föll offer för den 1 oktober i år, och för att uttrycka sin ständiga oro när det gäller den allmänna situationen i Kosovo.
Den albanska minoritetens rättigheter måste garanteras, och Kosovo måste se till att det beviljas ett stort mått av självständighet inom den federala republiken Jugoslaviens gränser.
Kommissionen och rådet har upprepade gånger uttryckt sin önskan att öppna ett kontor i Pristina.
De manar de jugoslaviska myndigheterna till att ge sitt godkännande, vilket är juridiskt nödvändigt.
Jag anser för övrigt inte att det skulle vara en inblandning i inre angelägenheter.
Kommissionen stöder OSSE i sin vilja att återuppta sitt uppdrag i Kosovo och uppmanar den federala republiken Jugoslaviens myndigheter att vänligen acceptera att OSSE: s höge kommissarie för nationella minoriteter närvarar ute på fältet.
För Europeiska unionen är inrättandet av en verklig dialog om Kosovos status ett nödvändigt villkor för utvecklingen av bilaterala relationer med den federala republiken Jugoslavien.
Respekten för det kravet kommer att beaktas då man nästa år kommer att överväga en eventuell förlängning av autonoma handelsåtgärder.
Den fjärde punkten rör Souha Bécharas situation.
För det första önskar kommissionen se att resolution 425 från FN: s säkerhetsråd tillämpas, vilken kräver att Israel upphör med ockupationen av södra Libanon.
För ögonblicket väntar sig kommissionen att Israel, den ansvariga ockupationsmakten, respekterar internationella normer i fråga om mänskliga rättigheter, såväl som den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civila i krigstid.
Kommissionen ger den största uppmärksamhet - på den punkten kan jag lugna både Pradier, Querbes och Puech - vid det godtyckliga fängslandet av Souha Béchara och några andra personer i Khiamfängelset.
Den frågan, liksom alla andra ämnen som är förbundna med ockupationen av södra Libanon, tas regelbundet upp vid kontakterna med de israeliska myndigheterna.
Kommissionen kräver att de behöriga myndigheterna inleder en rättvis process och att de tillåter Internationella Röda korset att göra besök.
Det kommer att vara lättare för unionen att utöva ett positivt inflytande på frågor som är förbundna med mänskliga rättigheter då associeringsavtalet Europa-Medelhavet kommer att vara ratificerat.
Den europeisk-israeliska dialogen kommer då att vara ett utmärkt forum för det ändamålet.
Det femte ämnet avser Slovakien.
Kommissionen följer med största uppmärksamhet utvecklingen av situationen i Slovakien.
I det avseendet är kommissionen beslutsam och optimistisk.
Beslutsam först och främst: vi avser att ta upp frågorna om mänskliga rättigheter, om hur de slovakiska demokratiska institutionerna skall fungera på ett bra sätt och om skyddet av minoriteter vid varje kontakt med Slovakiens politiska myndigheter.
Demokratin medför regler som man inte kan kompromissa om.
För det första måste folkets valda representanter fritt och helt oberoende kunna utöva sitt mandat.
I det avseendet är det slovakiska parlamentets beslut att inte åter nominera Gaulieder, trots ett föreläggande från den slovakiska konstitutionella domstolen, oroande, och herr Goerens har rätt i det.
För det andra måste oppositionen kunna delta i de normala parlamentariska verksamheterna.
Kommissionen beklagar alltså starkt att oppositionens representanter inte får tillträde till de parlamentariska utskott som har uppdraget att kontrollera de hemliga säkerhetstjänsterna och armén.
För det tredje måste minoriteter åtnjuta lagens skydd.
Den betydande försämringen av relationerna mellan offentliga myndigheter och minoriteten med ungerskt ursprung är oroande.
De slovakiska myndigheterna måste alltså fullfölja sina ansträngningar för att uppfylla demokratiska normer som är erkända i andra europeiska länder.
Kommissionen är emellertid optimistisk.
Presidenten, premiärministern och parlamentet i Slovakien har offentligt förpliktat sig att åtgärda dessa otillräckligheter.
Slovakiens vilja att ansluta sig till Europeiska unionen är stark.
Dess myndigheter är medvetna om de insatser som måste göras.
Jag kan försäkra herr Bösch om att kommissionen för sin del kommer att undersöka, med vaksamhet, alla noterade framsteg.
Partnerskapet för anslutning, som just nu håller på att förberedas, kommer att tilldela frågan om mänskliga rättigheter och väl fungerande institutioner en stor plats.
Det står klart att skyddet av fundamentala friheter är ett oeftergivligt villkor för ett deltagande i Europeiska unionen.
Slutligen, sista ämnet: Algeriet.
Kommissionen delar Europaparlamentets oro inför upprepade mord på civila i Algeriet.
Under er senaste sammanträdesperiod i september, den 17 för att vara exakt, förklarade sig kommissionär Marín utförligt om hela den här frågan, och den debatten har rätteligen klarlagt omfattningen av och komplexiteten i den kris som går genom det algeriska samhället.
Unionen kan inte avstå från att intressera sig för en konflikt som, i dess absoluta närhet, redan har skördat tiotusentals offer och som, varje dag, verkar tänja på skräckens gränser.
Algeriet är en viktig partner för gemenskapen, inom ramen för partnerskapet Europa-Medelhavet som inleddes 1995 i Barcelona.
Målet på lång sikt förblir skapandet av en gemensam freds- och välståndszon.
Den 10 juni 1996 fick kommissionen ett förhandlingsmandat av rådet för att förbereda ett associeringsavtal mellan unionen och Algeriet.
Detta avtal måste självklart grundas på respekten för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter, så som de framställs i den universella deklarationen om mänskliga rättigheter.
Två diskussionsrundor har redan ägt rum.
Vissa har frågat sig om det är lämpligt att fullfölja de här förhandlingarna.
I kommissionens ögon - jag vill erinra om det - är de nödvändiga.
En stor del av våldshandlingarna har sina rötter i svåra ekonomiska och sociala problem som Algeriet går igenom.
Alla åtgärder som kan bidra till landets ekonomiska utveckling kan medverka till att dämpa våldet.
Unionen måste vara ihärdiga i det ögonblick då Algeriet går igenom de största svårigheterna.
