# ID: svediakorp-gov482566
# author: Habsburg-Lothringen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 444
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
När vi idag befattar oss med det brådskande temat Nordkorea, måste vi verkligen vara på det klara med att vi inte talar om ett normalt land.
Nordkorea är ett land som idag uppför sig som om det vore befriat från varje förpliktelse ifråga om moral.
Det är en totalitär stat som ingen annan.
Den kan i sitt agerande egentligen inte jämföras med något annat land.
Därför är det enligt min åsikt också helt fel när i dag, vid en tid då vi står inför den största hungersnöden under andra hälften av detta århundrade, vissa människor försöker förklara för oss att detta endast skulle ha att göra med de katastrofala översvämningarna, torrperioderna och liknande.
Vi hade hungersnöd i Nordkorea redan vid en tidpunkt när dessa förskräckliga miljökatastrofer ännu inte hade ägt rum där.
De förstärker bara vad som faktiskt sker där.
Låt oss dock vara ärliga inför oss själva.
Till och med kineserna medger idag att detta beror på Nordkoreas politik, och den politiken, herr Ford, har inte ändrats mycket på den senaste tiden.
Hungersnöd har det funnits mycket längre än under de senaste fyra åren.
Siffrorna talar för sig själva, även om de inte är tydliga.
Alla icke-statliga organisationer som är verksamma där, olika organisationer som har nämnts, nämner olika siffror.
Men alla talar om att flera miljoner människor är utsatta för denna hungersnöd, att det finns ca 800 000 hungrande barn, att de första fallen av kannibalism har inträffat, och att hjälpen fortfarande hela tiden avvisas av Nordkorea såsom politisk agitation.
Detta är oacceptabelt för oss.
Vi måste därför helt klart säga från parlamentets sida, att vi förbinder både vår kortfristiga och vår långfristiga hjälp med vissa villkor.
Den kortfristiga hjälpen måste vara helt klart bunden till det villkoret att vi säger att vi vill veta vart vår hjälp tar vägen.
Det kan ändå inte accepteras att idag en stor del av den hjälp, som Nordkorea faktiskt erhåller, i grund och botten till stor del kommer militären tillgodo, och inte på långan när kommer befolkningen tillgodo i den utsträckning som det är nödvändigt.
När det gäller den långfristiga hjälpen kommer det också att bli nödvändigt att göra den avhängig av faktiska förbättringar i detta land.
Jag tror att förslaget från herr Dupuis att börja med privatiseringar i detta land, kunde vara ett mycket viktigt exempel.
Jag tror att vi borde uttala oss i denna anda, denna förpliktelse har vi som parlament.
