# ID: svediakorp-gov482543
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Betänkandet av Breyer är inte framställt för att främja utvecklingen av ett antal viktiga livsmedelsprodukter.
Vissa ändringsförslag som har antagits av miljöutskottet kommer t.ex. att framkalla mycket allvarliga problem, inom tillverkningen av magra mjölkprodukter eller torkad potatis.
Vår grupp lämnade in två specifika ändringsförslag som gällde två olika verksamhetssektorer.
Dessa två ändringsförslag illustrerar den filosofi som direktivet om ingredienser enligt vår mening borde ha haft.
Det första ändringsförslaget gäller användningen av metasyror upp till 50 mg / l, vilket möjliggör tillverkning av druvsaft.
I det ämnet publicerade kommittén för livsmedelsteknik, den 8 oktober i år, ett otvetydigt yttrande, som tillåter användningen av metasyran för att kunna bevara frukters naturliga inneboende surhetsgrad.
Eftersom metasyran inte är helt misskrediterad bör det betraktas som en livsmedelstillsats.
Vi vet alla att druvsaften är en viktig avsättningsmöjlighet för den europeiska vinproduktionen.
Metasyran används i många livsmedelsproduktioner.
Så varför förbjuda den för druvsafter?
Det måste sägas att Frankrike står för 75 % av den europeiska produktionen av druvsaft.
Jag vågar inte tro att utvecklingen av den produktionen, som verkar motsvara konsumenternas behov på ett bra sätt, kan betraktas som en icke önskvärd konkurrens av t.ex. tillverkarna av apelsinjuice, som till största delen tillhör andra medlemsstater och som skulle kunna önska sig en begränsning av druvsaftproduktionens uppsving på det här sättet.
Det andra ändringsförslaget rör användningen av kaliumsulfat som är nödvändig i tillverkningen av färdigförpackad bacon.
Det här ändringsförslagets syfte är att garantera en mikrobiologisk säkerhet för dessa produkter.
Man måste känna till att det ofta är själva råvaran som kan förorsaka en smitta.
Man måste alltså kontrollera utvecklingen av den bakterien, framför allt om det finns ett avbrott i fryskedjan mellan tillverkare och konsument.
Sammanfattningsvis vill jag fästa kammarens uppmärksamhet på det faktum att normerna inte bör användas som medel för att lägga beslag på marknadsandelar till förmån för konkurrerande företag i andra medlemsstater.
I enlighet med ett illa förstått konsumentskydd borde man dessutom inte förbjuda användningen av vissa tillsatser som vetenskapliga myndigheter bedömer vara helt neutrala, och det till nackdel för själva livsmedelssäkerheten.
På den här sista punkten vill jag påminna om att Förenta staterna, som ofta visas upp som ett exempel p.g.a. en högt utvecklad lagstiftning i fråga om livsmedelssäkerhet, är ett av de länder där antalet matförgiftningar är störst.
Betänkande (A4-0284 / 97) av Wiebenga
