# ID: svediakorp-gov482542
# author: Sandbæk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 607
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, skriftlig.
(DA) Konsumenternas önskan är klar.
De europeiska konsumenterna tänker mer och mer ekologiskt.
Konsumenterna vill ha renare råvaror och inga tillsatsämnen.
Kommissionen ignorerar emellertid de europeiska konsumenternas önskan och utökar i stället listan över tillåtna tillsatsämnen med fler ämnen.
Kommissionen gör denna utökning utan att tillsatserna kan dokumenteras som tekniskt nödvändiga och utan dokumenterade fördelar för konsumenterna, och utan att det kan bevisas att den föreslagna dosen inte är hälsovådlig.
Detta är för övrigt förhållanden som kommissionen är förpliktad att behandla om listan skall utökas.
Återigen får man konstatera att konsumenternas önskningar ignoreras.
Jag röstar för Breyers betänkande som helhet, eftersom det på en rad väsentliga områden leder till en åtstramning av märkningskraven och kritiserar kommissionens utspel och utökningen av listan över tillåtna ämnen.
Detta är t.ex. fallet med användningen av sulfit, eller det mer groteska exemplet med kommissionens tillstånd för E405, som skall göra att man får ett bättre utseende på cider, trots att ämnet samtidigt är förbjudet i kattfoder.
Ett antal av ändringsförslagen till betänkandet ger dock upphov till oro.
De ändringsförslag som syftar till att utöka antalet tillåtna tillsatser röstar jag emot.
Det finns ofta ingen grund för utökningen, och särskilt inte när det handlar om tillsatsämnen i spädbarnsmat.
Ett undantag är emellertid tillsatser till spädbarnsmat för sjuka barn, där det kan finnas ett särskilt behov.
När det handlar om sulfater och sulfiter vill jag kraftigt invända mot användningen av dessa ämnen.
Man har försökt begränsa användningen av sulfiter i bl.a.
Danmark och så bör det också vara i det europeiska sammanhanget.
För en stor grupp människor kan sulfiterna nämligen ge hälsoproblem, särskilt i form av reaktioner på grund av överkänslighet, framför allt hos astmatiker.
Reaktionen är naturligtvis beroende av den intagna dosen och hur mottaglig man är, men kan variera från obehag och gasbildningsproblem till i värsta fall döden.
Sulfiterna bör begränsas, också därför att de ofta inte är nödvändiga, vilket vi t.ex. sett i samband med debatten om torkad frukt.
Även vid produktion av potatis i påse används sulfiter i onödan, eftersom oskadliga ämnen som citronsyra och antioxidanter kan användas med lika bra resultat, vilket t.ex. sker i Danmark.
För att undvika ytterligare användning av sulfit röstar jag alltså mot ändringsförslagen 7, 30, 31 och 38.
Jag röstar för ändringsförslag nr 10 eftersom det försöker begränsa sulfitanvändningen.
Jag röstar emellertid emot den del som handlar om möjligheten att använda sulfit i samband med alkoholhaltiga drycker med hela päron, som man önskar ta med på listan, varvid användningen av sulfit skulle komma att öka.
Jag tar också kraftigt avstånd från att nicin tas upp på listan över tillåtna ämnen (ändringsförslag 32 och 36).
Nicin är ett antibiotikum, och vem vill ha detta tillsatt till sitt livsmedel?
Medicin och mat bör alltid hållas klart åtskilda, i synnerhet när det som i ändringsförslaget handlar om äggprodukter som används som råvara till ett stort antal produkter.
Slutligen bör tillsatsen PES få ett självständigt E-nummer, eftersom konsumenterna annars kan förväxla det med E407, som skiljer sig väsentligt från PSE, både tillverknings- och hälsomässigt.
Breyers betänkande är betydelsefullt och man kan bara hoppas att förnuftiga, restriktiva danska bestämmelser inte undermineras av en mindre konsumentvänlig europeisk lagstiftning.
För de danska konsumenterna, och i synnerhet då människor i riskgrupperna, skulle detta nämligen leda till inget mindre än en katastrof.
