# ID: svediakorp-gov482516
# author: Sonneveld (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


När det gäller förfarandet för jordbruksutgifter kan vi konstatera att samarbetet mellan rådet, parlamentet och kommissionen i år var av ett mycket öppnare och mer sammanhängande slag än tidigare år.
Det gäller även de två utskotten i parlamentet: budgetutskottet och jordbruksutskottet.
Genom att ha åsikterna om det första budgetförslaget klara i tid blev det möjligt att föra en meningsfull dialog mellan de tre parterna redan innan rådet lade fast det egentliga budgetförslaget.
Realitetshalten kunde därför garanteras bättre än tidigare år.
Dessutom kom man senare överens om att inte avsluta ad hoc-förfarandet vid parlamentets första behandling utan fastställa parlamentets mandat i en bilaga till parlamentets resolution.
Därmed hänger jordbruksbudgeten och den verkliga utgiftsutvecklingen med till parlamentets andra behandling.
I det aktuella fallet kan det leda till att den övergripande minskning på alla budgetposter under rubrik 1 som parlamentet inte fann önskvärd men som godtogs av de tre parterna tillsammans kan omprövas i god tid.
Nästa budgetår får vi se om detta ganska förenklade och automatiska handlingssätt när det gäller övergripande minskningar kan upprepas.
Parlamentet föredrar fortfarande att eventuella minskningar sker på grundval av aktuella erfarenheter.
Men som sagt, att hålla ad hoc-förfarandet öppet efter den första behandlingen av parlamentet tillmötesgår till stor del den invändningen.
Finansieringen av inkomstbidragen stod i medelpunkten under budgetbehandlingen i år.
Vid ett akut underskott i jordbruksbudgeten (till en början på grund av BSE-krisen) tog kommissionen omedelbart till denna budgetpost och föreslog en övergripande minskning med 7 % av utgifterna.
Kommissionen använde sig då till och med av den rådande överkompensationen som argument.
Råd och parlament motsatte sig utan omsvep kommissionens handlingssätt.
Mycket riktigt med framgång.
Ändå förblev denna behandling otillfredsställande.
I framtiden måste vi med allvar söka efter ett system med differentiering i bidragen per hektar och per djur.
Dessutom tycker jag det är nödvändigt - för en bättre hållbarhet i finansieringen av jordbruksinkomstbidragen - att vi försöker hitta en egen ny logik för finansiering av dessa utgifter.
Allrahelst eftersom inkomstbidragen nu ökar så mycket i betydelse att de redan nu utgör ungefär hälften av utgifterna i EUGFJ: s garantiavdelning.
För åtta år sedan var det bara några procent.
Fördelningen av vem som skall stå för dessa mycket specifika utgifter, som enligt min åsikt inte går att jämföra med övriga EU-utgifter, har dock förblivit densamma och frågan är om det verkligen är hållbart i längden.
