# ID: svediakorp-gov482438
# author: d'Aboville (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Som Breyer påminde om siktar det framlagda förslaget till att ändra ett direktiv om livsmedeltillsatser för att anpassa det till den senaste utvecklingen och konsumenternas behov.
I det sammanhanget skulle jag först vilja uttala mig, personligen, om ändringsförslag 6, som redan har varit på fråga och som syftar till att ge s.k. raffinerad karragenan producerad i Filippinerna nummer 408 i stället för 407 a, för att lättare skilja den från närstående produkter som har nummer 407.
Vi vet att dessa närstående produkter bearbetas i Europa och att våra producenter önskar upprätta en markerad skillnad för att skydda sina intressen.
Men vi måste också beakta att Europeiska unionen lägger ut ansenliga summor - 250 miljoner ecu per år - på ett stödprogram i Filippinerna, ett program avsett till största delen att säkra stabilitet genom ekonomisk utveckling i vissa känsliga regioner.
Jag tänker på Mindanao-ön, där 240 000 familjer lever på produktionen av algen.
Är det inte att komma ur askan i elden, en politik utan sammanhållning, att stödja å ena sidan och bestraffa å den andra?
Jag vill nu till slut tala på min grupps vägnar, Breyer har ingett en rad ändringsförslag i syfte att avskaffa tillståndet för nya ämnen som dock har fått positiva yttranden av kommissionen och den vetenskapliga kommittén för mänsklig föda.
Frånsett att hennes ställningstagande inte verkar bygga på särskilt seriösa vetenskapliga fakta, skulle det kunna få mycket negativa konsekvenser för vissa produkter som har fått tillstånd att saluföras i de flesta medlemsstaterna.
Jag tänker till exempel på mozzarella-produktion, vissa margariner och cider i vissa förpackningar, ofta använda i Irland framför allt.
Därför kan inte vår grupp stödja förslaget av Breyer.
