# ID: svediakorp-gov482437
# author: Kirsten Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 493
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
I direktiv 95 / 2 står det att det inom fem år skall göras en utvärdering av användningsnivån och konsumtionen av livsmedel.
De tillsatsämnen vi godkänner i EU skall bedömas utifrån hur många tillsatsämnen folk kan utsättas för.
Det är synnerligen underligt att kommissionen framlägger ett förslag nu, innan undersökningarna av befolkningens potentiella intag av tillsatsämnen har genomförts.
Vi behandlar alltså nu förslaget utifrån principerna om hälsomässig försvarbarhet och begreppet teknisk nödvändighet.
Det är många människor i detta parlament som går runt och önskar sig en verklig europeisk hälsopolitik.
Mitt råd till dem är att studera den EU-politik som kan påverka folks hälsa, däribland livsmedelspolitiken.
Det är viktigare att förebygga än att bota.
Direktivet bör inte utvidgas utan inskränkas.
Ämnen som nicin skall inte få användas i mat, eftersom det är ett antibiotikum och därför hör till medicinens värld.
Vi skall inte springa huvudstupa in i resistensproblem.
Korv och ost kommer helt säkert att även fortsättningsvis kunna finnas på det europeiska middagsbordet, utan tillsatser av nicin.
Märkning av livsmedel är A och O. Vissa livsmedel, som de flesta tål, kan utlösa astma och allergianfall hos andra.
Därför skall vi veta vad som finns i maten.
Med förslaget om att tillåta sulfit i tillverkningsprocessen för frukostprodukter, riskerar vi att rester av sulfit når ut till konsumenten, utan att hon kan läsa på varan att det kan finnas sulfit i den, eftersom sulfit inte är tillsatt som en ingrediens.
Detta är oansvarigt och därför har vi ändringsförslagen från miljöutskottet.
Det har pågått en omfattande lobbyverksamhet mot förslaget att ge två olika karragener var sitt E-nummer, nämligen E 407 och E 408.
Eftersom ämnena är olika raffinerade och 408 är mindre ren än 407, anser jag att de skall få sina respektive E-nummer.
Man skall komma ihåg att karragen kan användas i spädbarnsmat och skapa problem i spädbarnens tarmsystem.
Det är viktigt att hålla fast vid att vi bara skall använda tillsatsämnen om det finns ett tekniskt behov och om en hälsokontroll kan genomföras.
Kommissionen är tvungen att undersöka det tekniska behovet, men det har man inte alltid gjort.
Snarare utgår kommissionen och några av PPE: s förslag från vad som är tekniskt möjligt för industrin, och det är ju en helt annan sak.
Det är först på senare år som maten har proppats full med tillsatsämnen.
Förr kunde vi få mat utan konstiga ämnen.
Det fanns alltså en europeisk civilisation före tillsatsämnena, så jag är inte bekymrad för vårt samhälles räkning om vi drar lite i handbromsen, snarare tvärtom!
Antalet allergiker ökar och ökar och det leder förmodligen till att kommissionen en dag kommer att lägga fram ett helt annat förslag, om den skall leva upp till hälsomålsättningarna i Amsterdamfördraget.
