# ID: svediakorp-gov482432
# author: de Silguy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 937
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Europaparlamentet har redan i det förflutna aktivt deltagit i utarbetandet av en regelram för informationssamhällets tjänster på den inre marknaden.
Betänkandet av Barzanti är ett avgörande bidrag till processen och jag vill lyckönska honom för det.
Jag ville i själva verket påminna om Europaparlamentets avgörande inflytande på de nu gällande fem direktiven på området för upphovsrätt och närstående rättigheter.
Genom sin verksamhet har Europaparlamentet främjat införandet av en enhetsmarknad för skyddade verk och tjänster grundad på en hög skyddsnivå för rättsinnehavarna.
Jag vill således alldeles särskilt tacka föredraganden, Barzanti, för betänkandets höga kvalitet.
Detta bekräftar i hög grad våra institutioners gemensamma åsikt om de grundläggande riktlinjerna för utveckling av denna sektor och skyddet av upphovsrätt och närstående rättigheter.
Debatten i dag gäller, verkar det som, i första hand innehållet i de nya tjänsterna för informationssamhället.
Jag vill dock påminna om att de nya tjänsterna kommer i de allra flesta fall att utgöras av verk och tjänster skyddade av upphovsrätt och närstående rättigheter.
Som sådant utgör skydd av immateriell ägorätt en av hörnstenarna i utvecklingen av informationssamhället.
Meddelandet som kommissionen godkände den 20 november 1996 ingår i uppföljningen av grönboken från 1995 om upphovsrätt i informationssamhället.
Dokumentet gjorde det möjligt vid den tidpunkten att påbörja ett brett samrådsförfarande i de berörda kretsarna.
Detta blev mycket givande och er föredragandes slutsatser då var särskilt viktiga vid förberedelsen av meddelandet.
Meddelandet framför resultatet av samrådet och fastställer fyra prioriteringsområden för lagstiftande verksamhet inom ramen för den inre marknaden: rätten till överföring till allmänheten, ensamrätten till mångfaldigande - många av er har betonat denna punkt verkar det som - rätten till spridning och skydd för tekniska identifikations- och skyddssytem.
Ja, Barzanti, författaren har rätt till skydd och det är därför som kommissionen utarbetar ett direktiv.
De fyra områdena skall genomgå gemenskapsharmonisering och detta av två skäl.
Det första är att de har klarlagts som sådana av de berörda kretsarna vid det samråd jag nämnde nyss.
Det andra är att vi nu är förpliktade att föra över de nya internationella bestämmelserna, fastställda i de två nya fördragen av Världsorganisationen för immaterialrätt i december förra året.
De båda nya instrumenten kompletterar och anpassar Bernkonventionen för författare och vissa sidor av Romkonventionen för närstående rättigheter på det digitala området.
Texterna har gjort det möjligt att upprätta normer för minsta skydd på internationell nivå.
De är nödvändiga för att särskilt bekämpa piratverksamhet.
För att bemöta behovet av harmonisering föreslår kommissionen att utarbeta ett gemenskapsdirektiv före slutet av året i enlighet med Europaparlamentets önskan.
Jag kan försäkra er att på det tekniska planet är arbetet redan långt framskridet i våra avdelningar.
Målsättningen med instrumentet är att göra det möjligt för den inre marknaden för nya tjänster att fungera bra och skapa en gynnsam miljö för skapande och innovation i alla medlemsstater.
Det framtida direktivet ingår således till fullo i den ram för initiativ som avser den inre marknaden.
Rekommendationerna i betänkandet av Barzanti kommer naturligtvis att tas i beaktande när direktivet skall utarbetas.
Tillämpningsområdet för rättigheterna, samt tillhörande undantag, borde vid den tidpunkten vara harmoniserade och jag tror att gemenskapens regelverk visar oss vilken väg vi skall ta i frågan.
Med tanke på detta anser kommissionen att det är väsentligt att bevara den nuvarande höga skyddsnivån för upphovsrätt som sedan länge präglar de europeiska ländernas lagstiftning och idag utgör en del av gemenskapens regelverk.
Anoveras Trias de Bes, vi måste behålla en rättvis balans mellan rättigheterna själva och intressen från de olika kategorierna rättsinnehavare av dessa rättigheter, utövare och användare.
Och för att speciellt bemöta ert påpekande vill jag säga att riktlinjerna om harmonisering i allmänhet, och särskilt undantagen, kommer att tas från gemenskapens regelverk.
Kommissionen ämnar använda en försiktig och pragmatisk tillnärmning som tar hänsyn till användarnas legitima intresse och inte är till förfång för en normal användning av verken.
Kommissionen ämnar stödja sig på det ekonomiska skadeprovet i enlighet med de nya fördragen av Världsorganisationen för immaterialrätt för att säkra balans mellan rättsinnehavarnas rättigheter och användarnas intressen.
Riktlinjerna måste harmoniseras i förhållande till deras respektive effekter på den inre marknaden.
Undantagen borde återge medlemsstaternas rättsliga traditioner och ta hänsyn till subsidiaritetsprincipen.
Flera talare har berört ansvarsproblemet, jag tänker särskilt på Berger och Thors.
På den punkten skulle jag vilja säga att kommissionen anser att ansvarsfrågan är mycket viktig för informationssamhällets utveckling.
Det finns inte något rättsligt tomrum i fråga om brott mot immaterialrätten.
Ansvarsreglerna i medlemsstaterna är upprättade och tillämpliga på digitalområdet.
Ansvarsfrågan är emellertid en fråga av horisontal natur som påverkar andra områden än upphovsrätten.
Det skulle således vara lämpligt att klarlägga situationen på detta område, jag skulle vilja säga horisontalt vid införandet av en regelram för informationssamhällets tjänster, som planeras av kommissionen 1998.
För att ge ett fullständigt svar vill jag säga ett ord om utövande konstnärers rättigheter som också nämnts av talarna.
Dessa rättigheter har redan en stor plats i gemenskapens regelverk och harmoniseringen kommer att göras enligt samma linjer.
I huvudsak stöder kommissionen utövande konstnärers rättigheter inom ramen för de förhandlingar som pågår i Världsoganisationen för immaterialrätt.
Till avslutning vill jag säga att jag är övertygad om att liksom i det förflutna kommer Europaparlamentet att bidra till att finna mycket tillfredställande lösningar för denna sektor inom ramen för det nya initiativet.
