# ID: svediakorp-gov482418
# author: Mosiek-Urbahn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,540
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade herr ordförande, ärade herr kommissionär, mina damer och herrar!
Syftet med förslaget till direktiv är att rusta de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsbolagen för att de bättre skall kunna bedöma den faktiska solvensen hos enskilda försäkringsföretag inom en försäkringsgrupp.
Att nå detta mål med relevanta medel är framför allt en utomordentligt svår uppgift, därför att den juridiska situationen för tillsyn över företag i grupp är så olika inom Europa såväl vad gäller den extra tillsynen som de tillämpade beräkningsmetoderna, tröskelvärden, holdingbolag och återförsäkringsföretag.
Inom Europeiska unionen omfattar försäkringstillsynen för närvarande enligt det tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring och det tredje direktivet om livförsäkring från år 1992 som tillåter löpande övervakning av försäkringsverksamheten.
Tillsynsreglerna som genom dessa direktiv är samordnade och harmoniserade i medlemsstaterna har primärt syftet att skydda försäkringstagarna och betonar därför tillsynen över den ekonomiska situationen och solvensen i det enskilda företaget.
Den s.k. enskilda tillsynen över den ekonomiska situationen framgår ur oberoendeprincipen.
Målet med direktivförslaget är att utvidga tillsynsdirektiven för den enskilda tillsynen över försäkringsföretag - enskild tillsyn - för att få kompletterande tillsynsföreskrifter för försäkringsföretag inom en försäkringsgrupp genom extra tillsyn.
Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt har totalt sammanträtt tolv gånger.
Det är mycket ovanligt.
Det har i det ytterst komplicerade ämnet lyssnat till experter kunniga i tillsynsfrågor, experter inom vetenskap, från praxis och från det europeiska försäkringsförbundet.
Dessutom har intresserade utskottsledamöter tillsammans med mig inom ramen för s.k. informella träffat kämpat med problemen.
Jag skulle här vilja passa på att tacka dessa ledamöter särskilt för deras tålamod, deras uthållighet och deras ansträngning att genom konstruktiva förslag komma fram till en position i utskottet där vi lyckades uppnå majoritet.
Utskottet anser det nödvändigt och riktigt att tillsynsmyndigheterna för försäkringsföretagen är informerade om strukturer och interna transaktioner i försäkringsgrupperna, för att de i enlighet med sin uppgift att skydda konsumenten vid hotande farliga ekonomiska situationer kunna ingripa i tid.
På motsvarande sätt välkomnar utskottet förslaget att genom förbättrade informationsrättigheter öka insynen i försäkringsgrupperna - artikel 5 och 6 - och med tanke på den ökande internationaliseringen av försäkringsgrupperna stärka samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna - artikel 7.
Likaså välkomnar utskottet förslaget om en gentemot marknaden orienterad tillsyn över transaktionerna mellan de olika försäkringsbolagen - artikel 8.
Visserligen borde vi inte negligera de befintliga föreskrifterna - det tredje försäkringsdirektivet, BCCI-direktivet - samhälls- och skatterättsliga föreskrifter som redan ger försäkringstillsynsmyndigheterna vittgående kontrollmöjligheter.
De kompletterande regler som kommissionen föreslagit går visserligen att föreställa sig, såvida de överhuvudtaget går att förstå - texten i förslaget är tyvärr på vissa ställen mycket otydlig och ger upphov till missförstånd, men de kan absolut hjälpa till att uppnå det uppsatta målet.
Frågan är bara om de motsvarar skälighetsprincipen.
I detta sammanhang skulle jag vilja ta upp fyra punkter.
Kommissionen föreslår en minoritetsandel på minst 20 % respektive av icke dominerade försäkringsföretag för tillämpning av direktivet.
En andelsnivå på 20 % representerar dock för ett moderbolag inget relevant värde.
Den europeiska lagstiftningen borde förbli stabil.
20 % -gränsen förbiser totalt att det inom ramen för det sjunde bolagsdirektivet redan finns koncernregler i Europa.
Det koncernbokslut som av revisorer reviderats i enlighet med detta direktiv borde även gälla för tillsynen.
Oaktat detta gäller följande: double gearing öppnar för ett företag möjligheten att utvidga sin affärsverksamhet utan kompletterande eget kapital, genom att det i stället för andra förmögenhetsvärden kan sätta en andel i ett annat bolag som redan använder andelskapitalet som bas för sin affärsverksamhet.
Double gearing kan således finanstekniskt betraktas som oavhängig av andelsnivån.
Det underskattas inte att double gearing kan innebära ekonomiska risker för försäkringsföretaget och konsumenten och såtillvida borde rättfärdiga ett europeiskt direktiv.
Kommissionen och även en del av försäkringstillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna ser double gearing som ett sabotage mot de befintliga solvensföreskrifterna för försäkringsföretag, eftersom visserligen varje enskilt företag i en försäkringsgrupp i lika hög grad uppfyller solvensfordringarna som ett ensamt försäkringsföretag, men att totalt för samma affärsvolym mindre egna medel satts in än i ett ensamt företag.
Att eleiminera double gearing -effekten kommer att krävas i avseende på likställdheten, visserligen utan avvägning av säkerhetsför- och nackdelar av gruppföretag och enskilda företag och utan bevis på konkreta fall där det sedan tillkomsten av de europeiska solvensföreskrifterna för försäkringsföretag funnits sådana företag som på grund av double gearing hamnat i ekonomiska svårigheter till nackdel för konsumenterna, och som inte kunde lösas inom ramen för den gällande tillsynsrätten.
Som stöd eller som förebild för att ta bort double gearing -effekten genom det föreslagna direktivet tjänar väl den europeiska banktillsynsrätten.
Kommissionens representanter har i utskottet i denna fråga meddelat att de inte underskattar skillnaderna mellan bank- och försäkringstillsynssystemen samt skillnader i risker när det gäller banker, som kreditpyramider, konjunktur utjämning och försäkringar med oberoendeprincipen och att kommissionen därför föreslår en högre andelströskel, nämligen på 20 % för hela direktivet.
Majoriteten i utskottet hade uppfattningen att tillsynsrättsliga åtgärder mot double gearing -effekten bara krävdes om det uppstod risker för försäkringsföretaget och därmed för konsumenterna.
En sådan risk kan inte hända vid en minoritetsandel på 20 %, utan bara vid majoritetsrättigheter och om det till minoritetsandelen kommer kvalitativa element från ett dominerande inflytande eller från en enhetlig ledning.
Detta motsvarar exakt konsolideringskretsen i artikel 1 i det sjunde bolagsdirektivet.
Majoriteten i utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt ser det också på det sättet och jag ber därför plenarsammanträdet rösta för ändringsförslag 1 till 7 och 8.
Punkt två, enligt kommissionens förslag skall det enligt jämkad solvensberäkning av försäkringsgrupper inte tas hänsyn till vissa egna medel, som vid enskild tillsyn erkänts som egna medel.
Med detta förslag vill kommissionen förhindra att egna medel reserveras flera gånger i en försäkringsgrupp.
Dubbelreserveringar av egna medel i försäkringsgrupper behöver i princip inte innebära en speciell risk utan de är den naturliga följden av en i konsumentintresse förankrad divisionsdelning.
Den planerade skärpningen av kravet på egna medel är därför varken nödvändig eller ändamålsenlig.
Vad som är godkänt inom den enskilda tillsynen måste också kunna åberopas som egna medel inom den extra tillsynen.
Det kan inte finnas kvalitetsskillnader i egna medel.
Vissa kvalificerade medel kan inte plötsligt förlora sin karaktär av egna medel, t.ex. genom att livförsäkraren är moderbolag till ett annat övervakat försäkringsföretag.
Annars skulle den groteska situationen kunna uppstå att samma livförsäkrare som håller industriandelar får använda dessa särskilda egna medel som egna medel vidare inom den enskilda tillsynen, men att i det ögonblick som han förvärvar ett övervakat försäkringsdotterföretag, så förlorar dessa medel sin karaktär av egna medel.
Detta skulle vara företagsekonomiskt motsägelsefullt och skulle speciellt kunna träffa de ömsesidiga försäkringsföreningarna.
Så såg man på det i utskottet och jag ber därför om bifall till ändringsförslag 14.
Punkt tre: kommissionen föreslår att holdingförsäkringsbolag skall omfattas av direktivet och speciellt vad gäller solvensprövning.
Majoriteten i utskottet ansåg att det är riktigt att holdingbolagen skall omfattas.
Jag personligen som föredragande hade föredragit att inte ta med holdingbolagen.
Holdingbolagen har ledningsfunktioner och kan genom att ta upp främmande kapital finansiera andelar även i försäkringsföretag.
Går ett holdingbolag i toppen i konkurs, förlorar inte försäkringsbolagen, där det har andelar, sitt kapital, utan aktieägarna i holdingbolaget.
Men dessa står med rätta inte under skydd av försäkringstillsynsrätten.
Kommissionen motiverar sitt förslag att ta med holdingförsäkringsbolagen och åtgärderna för att undanröja double gearing -effekten med rädslan att ett holdingbolag inte låter sina krediter finansieras utanför koncernen utan inom, dvs. av sina dotterbolag. eller att det vid finansiella svårigheter kan utöva otillåtligt tryck på dotterbolagen med syftet att få ekonomisk hjälp.
Av det skälet hade jag föreslagit att i princip utesluta gruppintern kreditfinansiering.
Utskottet följde inte detta förslag.
Jag ber nu på min politiska grupps vägnar plenum att rösta ja till ändringsförslagen 23 och 24, som förutsätter att kapitalstyrkan beräknas genom inkludering av främmande medel från holdingförsäkringsbolaget utanför försäkringsgruppen.
Och som fjärde punkt: slutligen inkluderar kommissionen i sitt förslag även återförsäkringsföretagen.
Det är obestridligt att säkerheten i återförsäkringsföretagen, med andra ord deras prestation har avgörande betydelse för det bolag som tecknat återförsäkringen.
Återförsäkringsskyddet bildar således ett ytterligare kvalitetssignum för konsumentskyddet i försäkringsbranschen.
Återförsäkraren är inte underkastad de europeiska solvensföreskrifterna och övriga europeiska försäkringstillsynsföreskrifter, så argumentet att likställa dem vad gäller detta faller bort från början.
Visserligen underkastar olika medlemsstater återförsäkringsföretagen enskild tillsyn och grupptillsyn enligt deras nationella förskrifter.
Majoriteten i utskottet har på grund av detta röstat mot att ta bort återförsäkringarna men även mot medlemsstaternas rätt att välja.
Det ändringsförslag, nr 22, som ingavs igen på min politiska grupps vägnar avser numera bara att vara ett nytt kompromissförsök för att det skall bli möjligt för medlemsstaterna att genom lagar förutse att återförsäkringsföretagen inte vid det jämkade solvensberäkningen enligt bilaga 1 kommer att inkluderas.
Även för detta ändringsförslag ber jag å gruppens vägnar om bifall.
