# ID: svediakorp-gov482305
# author: Kerstelijn-Sierens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionär, kolleger!
Jag är rädd att vi här råkar in i en debatt där förnuft och allmänt accepterade principer får vika för känslor, nationella intressen och även egoism.
Harmoniseringen av chokladlagstiftningen måste enligt vad jag känner fylla ett dubbelt syfte: för det första, att underkasta producenterna, importörerna och exportörerna av choklad lika rättigheter och skyldigheter för att på så sätt ge dem samma förutsättningar på den europeiska inre marknaden, och för det andra, att låta konsumenten åtnjuta de fördelar som en inre marknad erbjuder beträffande hans valmöjligheter.
Den liberala gruppen förespråkar därför för det första en fullständig harmonisering och för det andra en tydlig märkning.
Med fullständig harmonisering menar vi att inte bara försäljningen utan också produktionen av choklad med vegetabiliska fetter måste vara möjlig överallt inom EU.
När vi förespråkar en äkta inre marknad, då kräver logiken att vi inte bara tillåter rörelsefrihet, utan även tillåter produktion överallt.
Ett regelverk som innebär att medlemsstaterna suveränt beslutar om de skall tillåta vegetabiliska fetter i sina produkter eller inte är inte längre hållbart.
Stora producenter kan flytta sin produktion till länder där detta är tillåtet och kan sedan sälja sin produktion under samma märkesnamn i de länder som skulle förbjuda detta.
Den lilla chokladfabrikanten som producerar lokalt har däremot begränsade etableringsmöjligheter och är alltså den som kommer i kläm.
Så till märkningen.
På en fri marknad är det inte lagstiftarens uppgift att besluta vilket recept producenten skall använda.
Däremot är det dennes uppgift att se till att de fastställda minimumkvantiteterna efterlevs.
Å andra sidan måste konsumenten på grundval av en tydlig märkning kunna välja den choklad som svarar mot hans smak, hans tradition och, varför inte, hans oro för utvecklingsländerna.
Med en tydlig märkning avser liberalerna en enhetlig, tydlig uppgift på en bestämd plats, i synnerhet ovansidan, men lätt att särskilja från ingrediensförteckningen, med väl läsbara bokstäver.
Kolleger!
Jag skulle gärna vilja göra två kommentarer till.
Vår grupp är mot idén att begränsa vegetabiliska fetter till tre tropiska fetter.
Med en sådan bestämmelse får vi innan vi vet ordet av problem med WTO, och då blir detta ett dödfött direktiv.
Och för det andra, vi stöder inte heller ändringsförslagen som gör tillämpningen av detta direktiv beroende av någon detektionsmetod på gemenskapsnivå.
I detta sammanhang vill jag göra kollegerna uppmärksamma på direktivet från 1989 angående den officiella kontrollen av livsmedel, vilket i detta fall fastställer enhetliga regler.
Därför lämnar vi in ändringsförslag 54 som ansluter till detta direktiv.
