# ID: svediakorp-gov482288
# author: Elliott (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 300
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill börja med att gratulera Wiebenga till vad som är ett mycket välmenande och välpresenterat betänkande.
Det förutsätter naturligtvis ett föregående godkännande av kommissionens förslag.
Det är av allra största vikt att vi på rätt sätt förbereder oss för en masstillströmning av fördrivna personer, av det slag som vi sett minst en gång de senaste åren.
Vi bör säkerställa att vi kan ta hand om dessa människor på ett bra sätt vad gäller bostäder, hälsovård, utbildning för deras barn med mera.
Förberedelser för sådana människor finns faktiskt redan i mitt eget land och de tillämpas.
Ledamöterna från det brittiska labourpartiet har dock vissa svårigheter med kommissionens förslag, som de är skrivna.
Jag har förstått att kommissionens förslag inte fick ett helt igenom positivt gensvar från rådet.
Jag misstänker att denna fråga kommer att återkomma, eftersom jag är tveksam till att rådet kommer att godta saken i föreliggande form.
Med rätta eller inte så anser flera av medlemsstaternas regeringar att det bör utgöra den enskilda nationens ansvar att ta itu med denna fråga, utan tvekan vad gäller under hur lång tid de fördrivna personerna skall tas om hand, snarare än en gemenskapsfunktion.
Vi har i synnerhet meningsskiljaktigheter vad gäller frågan om hur fördelningen av bördorna skall organiseras och vad gäller flexibilitet i dessa avseenden.
Det finns en grundläggande känsla av att vi bör kunna hantera olika fall på individuell basis så snabbt som möjligt, snarare än att klumpa ihop allesammans och därmed skjuta upp ett beslut.
Avslutningsvis så kan vi komma fram till att vi måste avstå från att rösta om detta betänkande, beroende på hur ändringsförslagen röstas igenom, och jag ville klargöra våra svårigheter.
