# ID: svediakorp-gov482220
# author: Brok (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 747
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herrar ordförande, mina kollegor!
Vi står inför år av beslut och när ordföranden Gil-Robles i början startade med Robert Schuman och Montanunionen hade jag intrycket att årtionden av europeisk utveckling till i dag har nått sin kulmen.
Ratificeringen av Amsterdamfördraget, utvidgningen och de institutionella och ekonomiska reformerna som hänger ihop med detta, allt detta kommer att ge oss en chans att fullända detta verk inom stora områden.
Vi måste visserligen fråga oss, om vi verkligen har den kraft som detta kräver och därför måste vi koncentrera oss på flera saker.
De tyngdpunkter som kommissionen har nämnt gällande euron, sysselsättning, utvidgning, rollen i världen och medborgarnas rättigheter, tror jag är de riktiga tyngdpunkterna.
Jag anser att det är riktigt att rådsordföranden säger att man borde använda Maastricht-metoden också på sysselsättningen.
De länder som sedan till äventyrs inte kan delta i en sådan samordning av sysselsättningspolitiken, kommer på grund av dåliga resultat till slut få svårigheter att försvara sig mot sina egna medborgare.
Jag tror att detta är en riktig satsning.
Vår otroliga framgång - som ingen bara för några år sedan trodde var möjlig - inom såväl stabiliteten som förberedelsen på euron är, tror jag, ett bevis för att denna metod är riktig.
Denna Europeiska union har blivit en stabilitetsgemenskap som ingen trodde var möjlig.
Men när vi tar itu med utvigdningen då måste vi även förfoga över de nödvändiga instrumenten för att vi skall komma tillrätta med uppgifterna och kompetenserna.
Det tjänar ingenting till att Europeiska unionen samlar på sig kompetenser men inte har instrumenten för att hantera dem så att medborgarna känner igen unionens handlingskapacitet, känner igen resultaten.
Därför är det ett väsentligt villkor för utvidgningen att bygga ut beslutsförfarandet med kvalificerad majoritet.
Om vi inte klarar detta och om vi inte systematiskt förbereder detta under de kommande åren, då kommer vi inte att få någon starkare union.
Därför anmodas kommissionen, rådet och även vi själva att åstadkomma framsteg inom detta område.
Det handlar väl inte så mycket om att vi skall skapa nya kompetenser för Europa utan vi behöver instrument för att ta tillvara de kompetenser som finns.
Där Amsterdamfördraget erbjuder möjligheter för detta borde vi redan nu motivera en vettig praxis.
Därför måste kommissionens ordförande se till att, t.ex. planeringsenheten inom området gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inte blir en ny sorts rådsinstitution efter Coreper-mönster, utan den måste med kommissionen som deltagare konstrueras så att den får ett gemenskapligt mervärde.
Kommissionen måste förbereda sig på att vi i framtiden har en ny trojka där kommissionären med ansvar för utrikesfrågor spelar en väsentlig roll.
Därför måste kommissionen redan nu fundera över sin omorganisation och därmed göra rättvisa åt dessa möjligheter för att på denna grundval motivera en praxis.
Fördraget ger den möjligheten, men denna möjlighet måste användas genom att man förbereder sig på ett relevant sätt!
Vad det anbelangar vår roll i världen så närmar vi oss nästa WTO-runda.
Men vi kunde inte ta de nödvändiga besluten i samband med Amsterdamfördraget.
Därför måste vi förbereda oss redan nu, hur vi skall kunna göra rättvisa åt vår uppgift att kunna tillvarata gemensamma intressen.
Man skulle kunna överväga en fast track -lösning för att göra kommissionen handlingskompetent.
Herr kommissionsordförande, kära medlemsregeringar, vi behöver en nytto-analys av Europeiska unionen.
När vi pratar om kostnader skyndar ni er alla att tydligt tala om att ni betalar för mycket, får tillbaka för litet, måste få mer!
Men vi skulle vilja se Europeiska unionens nytta kvantifierad på varje land.
Om detta görs tydligt skulle vi kunna föra en balanserad debatt för att försöka hitta en rättvis utjämning.
(Applåder) Jag tror att kommissionen borde ge oss detta.
Denna Europeiska union kan genom utvidgningen bli en fredens gemenskap för hela Europa.
Den kan ge stabilitet och balans, och kommer då på sikt att ge ekonomisk och socialekologisk nytta för oss alla.
Det som vi måste lära oss gemensamt, att vi bara tillsammans kan vinna framtiden, och att den gemensamma nyttan för var och en är bättre än att vänta på individuell skenbar nytta.
Vi borde åstadkomma ett knippe institutioner för att komma till rätta med dessa uppgifter!
(Applåder)
