# ID: svediakorp-gov482215
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
De två första prioriteringar som rådet och kommissionen tog fasta på för det kommande året, sysselsättningen och euron, verkar i ganska stor utsträckning inkonsekventa.
I själva verket skall euron definitionsmässigt innebära enhet inom valutapolitiken och harmonisering av övriga ekonomiska politikområden så att dessa inte längre är absolut anpassade efter varje lands specifika karaktär.
Vi såg det ju vid ränteuppgången i början av oktober som förebådar det monetära enandet.
Mitt land följde med i uppgången fastän det inte var nödvändigt och det riskerar att bromsa dess tillväxtuppgång.
Medan det mera allmänt inte blir ett optimalt valutaområde på unionsplanet, skall euron tvinga på oss en valutamässig stränghet som står i motsats till den idé om flexibilitet som man annars påstår sig söka och som kommer att vara kostsam för sysselsättningen.
Som man påpekade i debatten i går, vill dessutom samordningsförfarandet för sysselsättningen med sina riktlinjer och snart otvivelaktigt sina sanktioner vara kopierat på det förfarande som används för Ekonomiska och monetära unionen.
I båda fallen domineras förfarandena av ett magiskt ord, " konvergens ", som vi för övrigt ofta har hört även i dagens uttalanden.
Konvergensen verkar emellertid ha blivit en verklig ideologi i Bryssel.
Den kräver att man utan att diskutera godkänner att föreskrivandet av en enhetlig norm på alla områden för alla är mycket bättre för tillväxten och sysselsättningen än en differentiering av politiken i förhållande till vars och ens behov.
Även om det kanske är sant att det dock är önsvärt att i en solidarisk union undvika så starka motsättningar att ett land skulle för en liten fördel i hög grad skada sina grannar, är det däremot fel att tänka att konvergensen i betydelsen av systematisk gemensam anpassning i sig skulle vara bra.
Juncker talade nyss om en " god " cirkel.
För min del kommer jag snarare att här tala om en " ond " cirkel.
Gruppen Oberoende för Nationernas Europa anser för sin del att maximal sysselsättning uppnås bättre genom att länderna har frihet än genom att verkställa en enhetlig regel som dikteras uppifrån.
