# ID: svediakorp-gov482213
# author: Aelvoet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, herr ordförande, kollegor!
Ett intressant belgiskt radioprogram bär namnet: tillståndet är hopplöst, men inte allvarligt.
Överfört till EU skulle jag vilja säga: tillståndet är oroväckande och hotar att bli hopplöst om inte de viktigaste aktörerna kavlar upp ärmarna.
De nedslående resultaten från Amsterdam har inte förberett EU för att ta itu med de uppdrag det står inför.
Till och med kommissionär Van Miert förklarade offentligen i september att Amsterdam var en sur place och ingenting mer.
EU är således inte redo för utvidgningen eftersom den institutionella reformeringen inte ens har påbörjats.
Den oumbärliga och fullvärdiga politiska unionen som skall vara i stånd att ge en social och ekologisk motvikt till en avreglerad marknad har inte kommit.
Den strama monetära politiken har lett till att euron, redan innan den införts, av miljoner européer identifieras med social nedrivning och förlust av jobb.
Amsterdam gav visserligen fördraget om sysselsättning en finputsning, men akilleshälen har hela tiden varit att det på det europeiska planet aldrig kom några pengar på bordet för att stödja skapandet av arbeten.
Om sysselsättningstoppmötet i Luxemburg inte medför något genombrott utan bara formulerar rekommendationer som inte förpliktigar till något, kommer besvikelsen att bli mycket stor.
Därför vill min grupp särskilt fördöma att det inte har vidtagits några åtgärder för att få slut på skattekapplöpningen mellan medlemsstaterna.
Trenden att arbete beskattas allt hårdare och kapital allt mindre så att jobb försvinner i stället för att nya tillkommer fortsätter.
Det förefaller mig att just det luxemburgska ordförandeskapet är väl kvalificerat för ta sig an det svåra problemet med skatteharmoniseringen.
Min fråga till er, ordförande Juncker, är om ni kommer att ta några initiativ i detta ärende.
Det är inte bara i resultaten från Amsterdam, utan även i kommissionens arbete, som vi kan utläsa att det inte kommer några eller endast få impulser för en varaktig utveckling.
Det kommer ingen energiskatt, och inte ens i den offentliga upphandlingen lyckas kommissionen att där spela ut den trumf som ekologisering av produktionen utgör; här tar man inte tillvara de utmärkta möjligheter som finns på detta område.
Till sist, och där är jag överens med ordförande Santer, måste vi få säga att utrikespolitiken lider av svåra brister, bland annat i Bosnien, Algeriet, Palestina och så vidare.
Europa gör ingenting för att understödja fredsprocesserna i dessa länder på ett effektivt och adekvat sätt.
Hur goda våra avsikter är då det gäller Afrika kommer denna vecka framförallt att visa sig i samband med omröstningen om chokladdirektivet.
I vilket fall som helst, utan övertygande inre och yttre politiska projekt förblir Europa en kall demokrati.
