# ID: svediakorp-gov482179
# author: Baldarelli (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 590
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
I det europeiska associeringsavtalet med Slovenien ingår ett avsnitt om transportsektorn.
Det handlar om ett förmånsavtal som skall ersätta handels- och samarbetsavtalet och som upprättar ett frihandelsområde efter en övergångsperiod på högst sex år.
Avtalet innehåller bestämmelser om fri rörlighet för varor och människor, rätten att starta transportföretag och fri rörlighet för tjänster.
Dessutom övervägs ett ekonomiskt samarbete även inom sektorerna transporter, post och turism.
Slutligen upprättas ett ekonomiskt samarbete genom Sloveniens deltagande i Phare-programmet och genom att landet får finansieringsstöd från EIB.
Samtidigt med detta blandade förmånsavtal inleds också en politisk dialog, något som är mycket viktigt.
Avtalet innehåller särskilda föreskrifter när det gäller transporter: bestämmelserna i transportavtalet mellan Europeiska unionen och Slovenien som avser jordbundna transporter, reglerna för fritt utbyte av transporttjänster och rätten att starta företag skall gälla även i fortsättningen.
Det kan vara lämpligt att påminna om att rätten att starta företag regleras i bilaterala avtal mellan mellan medlemsstaterna och Slovenien och alltså inte kan tillämpas på relationerna mellan Europeiska gemenskapen och Slovenien.
I enlighet med artikel 46 i protokollet tillämpas dessutom inte - och detta är en stor brist -avtalen som avser lufttransporter, intern sjöfart och cabotage i samband med sjötransporter.
Detta är frågor som skall behandlas senare, i samband med anslutningen.
Vi hoppas naturligtvis att detta avtal skall kunna bidra till att Slovenien blir fullvärdig medlem av Europeiska unionen.
Vi är dessutom medvetna om att Europeiska unionen omfattar ett känsligt område, alpregionen, som dras med stora problem även vad gäller miljön: det är ingen tillfällighet att man i avtalet har infört en särskild paragraf som gäller Slovenien och Österrike och för godstrafiken och vägtrafiken anges speciellt systemet med ekopunkter som de enskilda länderna skall bedöma och villkora.
Detta är en fråga som rör framför allt miljöskyddet.
En annan viktig fråga gäller infrastrukturerna.
Avtalet föreskriver omfattande investeringar vad gäller denna sektor: Slovenien förbinder sig att betala 50 procent av den uppskattade kostnaden för infrastruktursatsningar, medan resterande belopp skall komma från olika internationella finansieringsinstitut.
När det gäller denna fråga står vi emellertid fortfarande inför en allmän principförklaring: vi vet i själva verket att medan Slovenien redan har avsatt en betydande del av sin budget för att förverkliga infrastruktursatsningar, så har de resterande 50 procenten från internationella finansinstitut ännu inte kommit fram.
De bidrag som finns rör sig om endast cirka 12-15 procent.
De internationella finansinstituten har således fortfarande inte helt motsvarat de förväntningar som anges i avtalet för att förverkliga den fria rörligheten för varor och människor.
Ur den synpunkten förekommer i själva verket ett underskott från Europeiska unionens sida.
Samtidigt som man i avtal bekräftar och understryker vissa viktiga faktorer och skapar de organisatoriska förutsättningarna har man sedan problem med att leva upp till de åtaganden som gjorts i förhållande till de aktuella länderna när det gäller att få fram de finansiella resurser som krävs.
När det gäller finansieringen anser jag det vara viktigt att framhärda tills man får till stånd grundläggande infrastrukturer för att kunna ta sig genom Slovenien till de andra länderna i Central- och Östeuropa: jag tänker på Ungern, Tjeckien och övriga länder som sedan länge är knutna till Slovenien med kommersiella band.
Låt mig avslutningsvis säga att detta är ett viktigt avtal som måste godkännas.
Naturligtvis måste vi även se till att kommissionen bidrar med den information som krävs.
