# ID: svediakorp-gov482106
# author: Gradin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,423
# sentences: 83
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Skattebetalarnas pengar måste förvaltas effektivt och på ett sätt som skyddar dem från fusk och bedrägerier.
Det har hela tiden varit denna kommissions bestämda åsikt.
Som parlamentet föreslagit har vi beslutat att presentera årsrapporten och det nya arbetsprogrammet i ett sammanhang denna gång.
Jag tror att det är bra att kunna utvärdera de redan genomförda åtgärderna samtidigt som vi planerar för det fortsatta arbetet.
Låt mig också slå fast, herr ordförande, att jag för min del har bemödat mig om goda relationer med utskottet.
Jag har alltid ställt upp på utfrågningar och möten i utskottet.
Jag har försett ledamöter i denna kammare med åtskilligt informationsmaterial.
Bösch betänkande tjänar ett gott syfte.
Betänkandet pekar på det senaste årets framsteg i kommissionens arbete för att upptäcka och utreda fusk och bedrägerier.
Samtidigt kritiserar det att de resurser som vi nu har för detta arbete är alltför begränsade.
Betänkandet går sedan in på olika förslag till förbättringar.
Detta är ett bra arbetssätt.
För min del vill jag gärna vara lyhörd för nya, konstruktiva förslag.
Låt mig först säga några ord om själva analysen.
Det är visserligen sant att ökningen av antalet upptäckta fall av fusk och bedrägerier var mindre under 1996 än under tidigare år.
Ändå måste man konstatera att antalet ligger kvar på en oacceptabelt hög nivå.
Det gäller både för på utgiftssidan och inkomstsidan.
På utgiftssidan kan det ökade fusket med strukturfondspengarna delvis förklaras med det förbättrade rapporteringssystemet.
När det gäller jordbruket hoppas vi att fusket skall avta i takt med att jordbruksstödet skiftar från prisstöd till ett direkt inkomststöd till jordbrukarna.
Årets rapport bekräftar att den organiserade brottsligheten ligger bakom en stor del av bedrägerierna med EU: s pengar.
Detta visar tydligt att vi måste få möjlighet att bekämpa fusk och bedrägerier på ett mer systematiskt och samordnat sätt, både i medlemsländerna och inom kommissionen.
Detta för mig över till frågan om samarbetet med medlemsländerna.
Kommissionen kan inte bekämpa fusk och bedrägerier effektivt på egen hand.
Det kommer vi aldrig att kunna göra.
Det är medlemsländerna som helt och hållet själva svarar för inkomstsidan i EU: s budget.
De ansvarar också för 80 % av utgifterna.
Jag är därför mycket bekymrad över att inte ett enda medlemsland ännu har ratificerat konventionen om skydd för EU: s finansiella intressen.
Detsamma gäller de två tilläggsprotokollen om juridiskt samarbete och korruption.
Jag välkomnar det stöd som parlamentet kan ge oss för att vi skall få dessa viktiga instrument på plats.
Kommissionen har i år tagit flera initiativ i kampen mot fusket.
Ett av dessa handlar om att skärpa systemet med handelspreferenser.
Vi har också föreslagit ett särskilt informationssystem för att kunna ge tidigare varningssignaler när vissa av marknadens aktörer kräver ökad uppmärksamhet.
Vidare har UCLAF byggt ut sina underrättelsekontakter väsentligt med motsvarande institutioner i medlemsländerna.
Inom ramen för SEM2000programmet har vi förbättrat samarbete i fråga om skötseln och kontrollen av de gemensamma finanserna.
När det gäller UCLAF kan jag tillägga att enheten har byggt upp ett effektivare och smidigare kontaktnät med de specialiserade undersökningsorganen i medlemsländerna.
Men för att det skall bli effektivt, måste det praktiska samarbetet kompletteras med ett juridiskt ramverk.
Ett sådant krävs för att göra det möjligt att framlägga bevis inför domstol och för att kunna åtala och rannsaka misstänkta fuskare och bedragare.
En del av dessa tankar finns i den corpus juris -studie som parlamentet har låtit göra.
Jag instämmer gärna i att dessa frågor behöver övervägas vidare, både ur teknisk och konstitutionell synvinkel, och inte minst mot bakgrund av Amsterdamfördraget.
Men tyvärr tillgodoser inte detta fördrag de behoven.
Jag vill också passa på att nämna något om UCLAF: s roll och funktioner.
Först något om att UCLAF har en oberoende ställning: Det är absolut nödvändigt att kommissionen har den typ av undersökande kapacitet som UCLAF representerar för att kunna undersöka fusk och andra finansiella oegentligheter.
Vi skulle ställas inför svåra rättsliga och konstitutionella problem om vi var beroende av externa institutioner för att utreda misstänkt fusk inom kommissionen.
Jag delar helt uppfattningen att UCLAF måste kunna arbeta på ett oberoende sätt.
Detsamma gäller dess arbete med att följa upp undersökningarna.
För att ytterligare stärka UCLAF: s oberoende överväger kommissionen att förvandla den till en task force.
Jag kommer att informera parlamentet så snart kommissionen har fattat beslut i denna fråga.
Parlamentet har också diskuterat om UCLAF formellt bör ges ett ansvar även för sådana fuskutredningar som rör andra EU-institutioner.
Det har redan hänt och UCLAF har ombetts att hjälpa till i några enskilda utredningar.
I detta sammanhang vill jag samtidigt peka på varje institutions oberoende och dess självständiga ansvar för de egna finanserna.
Med detta följer också ansvaret för att fusk och korruption bekämpas inom verksamheten.
När det gäller misstänkta fall av oegentligheter inom kommissionen är vi skyldiga att följa de personaladministrativa reglerna och det särskilda immunitetsprotokollet.
Vi måste också respektera den grundläggande rättigheten för varje anställd att försvara sig mot sådana misstankar.
Men vi har absolut inte för avsikt att mörklägga någonting som skulle kunna ha förekommit inom kommissionen.
Det är självklart att varje beslut av kommissionen i ett disciplinärende måste kunna hålla för en rättslig prövning i domstolen i Luxemburg.
Självfallet fäster kommissionen stor vikt vid dessa frågor och vid behovet av att korrekt och noggrant följa upp varje enskilt ärende.
De nya bestämmelserna för kontroll på plats, alltså on the spot controls, ger UCLAF möjlighet att starta utredningar på eget initiativ.
Det är ett klart steg framåt, men vi möter fortfarande flera svårigheter i det juridiska samarbetet, bland annat i fråga om bevisupptagning och jurisdiktion.
Jag hoppas att rådet kommer att ta sig an dessa problem.
Jag vill också säga några ord om hur kommissionens arbete med att bekämpa fusk har organiserats.
Det är viktigt att ta till sig den kritik som framförs.
Vi har därför inom kommissionen följt upp parlamentets förslag om att skapa en särskild enhet för att hantera misstänkt fusk i Phare-, Tacis- och Meda-programmen liksom i andra biståndsprojekt.
Det är särskilt viktigt inför utvidgningen av unionen.
Förberedelserna för anslutning av nya medlemsländer från Öst- och Centraleuropa innebär att ett väsentligt ökat stöd måste ges.
Mer personal har redan avsatts för detta ändamål, men vi måste också vara helt på det klara med de stora problem som möter oss i mottagarländerna på detta område.
Kommissionen har reagerat positivt på tankarna om juridisk samverkan, legal interface.
Detsamma gäller förslaget om en speciell underrättelseenhet för fusk i tullärenden.
Mot bakgrund av utskottsbetänkandet om transit tog därför kommissionen upp dessa rekommendationer i det nya arbetsprogrammet.
Jag delar uppfattningen att UCLAF bör ges en roll också i dessa ärenden.
Det är viktigt att åklagare och domare får allt det stöd som krävs för ett effektivt rättsligt samarbete i Europa.
Eftersom vi saknar en gemensam europeisk tullunion, är behovet mycket stort av ett effektivt informationsutbyte mellan de nationella tullorganen.
Det är både min kollega kommissionär Monti och jag överens om.
Annars står vi oss slätt i kampen mot fusk och bedrägerier i Europa.
Detta kräver dock ett tillskott av resurser.
Det kan ske antingen genom en omfördelning av befintliga resurser eller genom att de budgetansvariga institutionerna anslår medel för nya tjänster.
Ordförande Santer har varit mycket tydlig på denna punkt.
I en frågestund i parlamentet den 15 april i år förklarade han att UCLAF: s arbete inte kan utökas enbart genom en omfördelning av resurser, det krävs ett beslut om nya resurser.
Kommissionen välkomnar de framsteg som gjordes i Amsterdam när det gäller den rättsliga grunden för kampen mot fusk och bedrägerier.
Den nya och förbättrade artikeln 209a, i det nya fördraget artikel 280, möjliggör en effektiv och likvärdig bekämpning av fusk i alla medlemsländerna.
Ett beslut om detta kommer att tas med kvalificerad majoritet i rådet, och parlamentet kommer att involveras fullt ut.
Detta tycker jag är en klar förbättring.
Så snart det nya fördraget har ratificerats kan naturligtvis kommissionen börja använda sin initiativrätt också på detta område.
