# ID: svediakorp-gov482084
# author: Paasilinna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, bästa kollegor!
Först vill jag tacka herr Tappin för ett brett upplagt och väl förberett betänkande som tar upp problematiska punkter i kommissionens grönbok om offentlig upphandling.
Betänkandet är mycket viktigt också därför att den offentliga marknaden står för 720 miljarder ecu av EU: s bruttonationalprodukt, såsom vi nyss hörde.
Den offentliga upphandlingen betalas offentligt, dvs. marknaden är ansvarig gentemot konsumenterna.
Så konstaterar ju Tappin.
Det sägs att en effektiv offentlig upphandling främjar möjligheterna för industrin och handeln att dra nytta den den gemensamma marknaden och ger de europeiska företagen bättre möjligheter att konkurrera på världsmarknaden.
Kommissionen har dock blivit tvungen att medge, att unionens egna offentliga upphandling inte har fungerat så effektivt som väntat.
Den viktigaste orsaken till att det förhåller sig så är kommissionens ojämna förvaltning samt det att medlemsstaterna inte i tillräckligt stor omfattning har tagit in direktiven om offentlig upphandling i sin nationella lagstiftning.
Den offentliga upphandlingen har inom unionen legat utom räckhåll för små och medelstora företag.
Men just nu behövs en satsning på de små och medelstora företagen eftersom denna sektor ses som en av de viktigaste när det gäller att avhjälpa sysselsättningsproblemen.
Jag är fullt ense med herr Tappin när han talar för att informera och utbilda personalen i små och medelstora företag.
Ett hinder för dessa företag att komma in på marknaden är också upphandlingsenheternas långsamma betalningar.
Vi här i parlamentet måste kunna påverka på åtminstone dessa missförhållanden.
Den centrala svagheten i kommissionen åtgärdspolitik vad gäller offentlig upphandling är att denna upphandling ses bara som ett medel att genomföra den inre marknaden.
Betraktelsesättet är nästan uteslutande det privata näringslivets.
Kommissionens dokument innehåller inte heller någon som helst bedömning av hur en konkurrenspolitik stödjer utvecklingen av de offentliga tjänsternas tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet.
Den offentliga upphandlingen är ju i alla fall en del av den offentliga myndighetens förvaltning och service.
Kommissionen ser också på det egentliga upphandlingsförfarandet och dess problem bara ur producentens, den privata sektorns synvinkel.
Beställarens eller den offentliga sektorns, med andra ord den offentliga myndighetens behov har inte blivit beaktade.
Konkurrensutsättning och anbudsförfarande är, när det gäller offentlig upphandling, också bakvänt ur personalens synvinkel.
Därför borde förfarandet vid offentlig upphandling utvecklas så att man vid konkurrensutsättningen kan beakta de förmåner som sammanhänger med anställningstryggheten och anställningsvillkoren för dem som är sysselsatta inom de tjänster som upphandlingen avser.
Vid stor arbetslöshet bör den offentliga upphandlingen ökas.
Då beaktas både marknadskrafterna och arbetsmarknadskrafterna; alltså bör såväl sysselsättnings- som social- och miljöpolitiken medverka vid processen.
