# ID: svediakorp-gov482060
# author: Le Gallou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, den här budgeten är både överdriven, klientilistisk och kosmetisk.
Den är överdriven av tre anledningar.
För det första för att Europeiska rådet 1992 övervärderade behoven av gemenskapsutgifter och uppmanade rådet till släpphänthet i budgeten genom att fastställa taket för de egna resurserna till 1, 27 % av BNP i medlemsstaterna.
Denna släpphänthet fick regeringarna att för 1998 föreslå en budget som i betalningsbemyndiganden var 8 % högre än de utgifter som verkligen genomförts under 1996.
Denna släpphänthet tvingar också parlamentets budgetutskott att bjuda över och föreslå en ökning i betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden på 2, 9 %, nära 3 %, i förhållande till budgeten för 1997.
Det vill säga mycket större höjningar än i de nationella budgeterna där kraven är mycket strängare.
Dessa överdrivna utgifter förklaras till att börja med av klientilismen.
Klientilism i strukturfonderna där beloppet fastställs godtyckligt på en för hög nivå, vilket får staterna, regionerna, provinserna, kommunerna och de offentliga och privata organisationerna att förgäves anstränga sig för att finna tillfällen till utgifter som ofta är onödiga och ibland skadliga.
Man återfinner denna klientilism i inrikespolitiken, med en mängd anslag utan kontroll.
Jag har här med hjälp av kommissionens svar på mina skriftliga frågor upprättat en förteckning, och jag tackar kommissionsledamoten för det, med de anslag som lämnats inte till samtliga organisationer, men till de franska organisationerna, vilket innebär att det finns motsvarande femton gånger denna förteckning för hela Europa.
Hur kan man tro att dessa utgifter alla verkligen är nödvändiga och kontrollerade?
I verkligheten lyssnar parlamentet onödigt mycket på de överallt närvarande lobbyisterna och inte tillräckligt på skattebetalarna och vi har alltför ofta intrycket inom den europeiska högern att vi är de enda som försvarar Europas skattebetalare.
Denna budget är slutligen kosmetisk eftersom den syftar till att sminka verkligheten.
Budgetutskottet föreslår 150 miljoner ecu för att bekämpa arbetslösheten.
150 miljoner ecu för 20 miljoner arbetslösa, är det verkligen allvar?
Vem tror att vi kan lösa problemet med 7 ecu per arbetslös?
I verkligheten handlar det inte om att med dessa ecu lösa problemet med arbetslösheten, som beror på att gränserna öppnats, på frihandeln och den överdrivna invandringen, det handlar om att se till att den europeiska budgeten diskuteras.
150 miljoner ecu räcker inte för att lösa problemet men till att göra sig hörd i media.
Denna budget som är klientilistisk, kosmetisk, överdriven och inflationistisk ...
(Ordföranden avbröt talaren.)
