# ID: svediakorp-gov482016
# author: Burenstam Linder, Carlsson, Cederschiöld & Stenmarck (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 231
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Van Velzenbetänkandet bygger på föreställningen att politiker genom interventionistiska ingrepp, i form av stora och små regleringar och subventioner, kan skapa verklig ny sysselsättning.
I betänkandet saknas förslag på åtgärder som stimulerar företagare och företagsamhet, dvs. basen för hållbar ny sysselsättning.
Begreppet " konkurrenskraft " som grund för hållbar sysselsättning saknas.
Tanken att man genom påbjudna arbetstidsförkortningar kan leda företag till att anställa flera personer är illa underbyggd.
En kraftig minskning av arbetstiden till 6-timmarsdag kan jämföras med en förlängning av den lagstadgade semestern med ytterligare två månader!
Åtgärder av det slaget är i stället ägnade att höja kostnadsnivåerna och därmed minska konkurrenskraften och sysselsättningen.
Arbetstidsförkortningar bör komma på frivillig väg på en flexibel arbetsmarknad.
Åtgärder för att öka kompetens- och kunskapsnivåer är av stor betydelse.
Många lämnar skolorna med bristfälliga kunskaper och med ringa möjligheter att i " kunskapssamhället " få krävande arbeten.
Erbjudanden om mera okvalificerade arbeten saknas, eftersom höga minimilöner gör sådana arbeten olönsamma för företagen.
Dessa ungdomar blir långvarigt arbetslösa och stängs därmed ute även från den utbildning som varje arbetsplats innebär.
Men meningsfulla utbildningsprogram för ungdomar måste framför allt bygga på förbättringar i grundutbildningen.
Det finns ståndpunkter i van Velzenbetänkandet som vi också omfattar, men på grund av dess grundläggande brister väljer vi att rösta emot detta betänkande.
