# ID: svediakorp-gov482010
# author: Striby (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 558
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En konvention från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor undertecknades den 16 mars 1992 i Helsingfors.
26 länder har ratificerat den, däribland 14 av gemenskapens medlemsländer samt gemenskapen själv.
Såsom förtroendevald från ett gränsområde, nära både en medlemsstat och ett tredje land, kunde jag bara rösta för detta förslag till beslut från rådet.
Miljöförstöringen känner inte de administrativa skiljelinjerna som gränserna mellan länder utgör.
I Alsace fick vi för några år sedan utsläpp från Schweiz (industriolycka), Ukraina (kärnkraftsolycka) och länderna i Central- och Östeuropa (industriolyckor som medförde försurning) ...
Arbetet med att utarbeta förslaget till konvention har till stor del påverkats av Frankrikes och gemenskapens politik beträffande faror i anslutning till stora olyckor med farliga ämnen, naturligtvis med beaktande av principen " förorenaren betalar " som allmän princip för den internationella miljörätten.
Vi förfogar följaktligen över de juridiska och tekniska instrument som krävs för att uppfylla våra skyldigheter enligt konventionen.
Det är nödvändigt att Europeiska unionens samtliga medlemsländer, men också kandidatländer, eftersom dessa kan bli medlemmar i unionen inom en snar framtid, rättar sig efter slutsatserna i denna konvention.
Jag skall sluta med att erinra om att det inom ramen för utvidgningen krävs att de framtida medlemsstaterna införlivar regelverket inklusive miljökraven.
Det är med stor förvåning jag konstaterat att kraven i anslutning till denna konvention inte nämns i kommissionens meddelande med namnet Agenda 2000.
Bonnkonventionen (C4-470 / 97)
Hela min grupp röstade för rådets förslag till beslut om ändring av Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur.
Vid konferensens femte sammanträde, som ägde rum mellan den 10 och 16 april 1997, lades 21 hotade vilda djur till i bilaga 1 och 22 i bilaga 2.
Elva av dessa arter omfattas av rådets direktiv 79 / 409 / EG om skydd av vilda fåglar.
Det är denna senare punkt jag vill ta upp i dag.
Vi kan naturligtvis bara, och jag har sagt det vid ett flertal tillfällen, instämma i att vi måste skydda vilda djur och växter.
Vi måste skydda alla arter för att bevara ekosystemet i sin helhet.
Vid flera tillfällen har jag däremot kämpat för problemet med storskarven.
Efter att ha skyddat denna art bevittnar vi sedan några år en spektakulär utveckling av populationen av storskarvar på europeiskt territorium.
Man måste kunna skydda alla arter, men göra det med urskiljning.
Storskarven som var en hotad fågel har nu på grund av sin överpopulation blivit en hotande fågel.
Den är hotande för yrkesfiskare, vattenbrukare och helt enkelt för fiskarna.
Det är nödvändigt, och jag har begärt det direkt hos van Putten som är föredragande i ärendet i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd, att göra det som krävs omedelbart.
Ekologin skall inte vara någon religion, den skall i stället analyseras som en vetenskap som möjliggör en utveckling med respekt miljön.
Jag väntar otåligt på hennes svar så att jag kan vidarebefordra det till berörda personer som lider stora förluster i sin ekonomiska verksamhet som är lika grundläggande såväl för regionalpolitiken som för respekten för våra landskap.
Fayots betänkande (A4-311 / 97)
