# ID: svediakorp-gov481991
# author: Van Lancker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 490
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr rådsordförande!
Ni sade just mycket poetiskt i er inledning att ni önskar att toppmötet inte blir någon parafras.
Le sommet ne peut pas accoucher d ' un autre poème.
Jag hade inte kunnat säga det bättre själv, och jag delar denna uppfattning helt och hållet.
Jag skulle för övrigt vilja säga till Johanna: vi behöver egentligen inga nya idéer.
Vi har tagit fram tillräckligt med idéer.
Kommissionen i vitboken, i förtroendepakten, detta parlament i Rocards betänkande, i de olika resolutioner som parlamentet har producerat.
Vad vi nu behöver är att få dessa idéer utförda.
Om Luxemburg skall bli en framgång, då är det åtminstone två saker som behövs, herr rådsordförande.
För det första, toppmötet måste formulera klarare målsättningar.
Det har redan sagts här ett par gånger: en europeisk sysselsättningspakt måste våga att äntligen formulera konvergensnormer med tanke på sysselsättningen.
Toppmötet måste också våga att formulera målsättningar för utbildningar, investeringar i arbete, jobbgarantier och även för arbetstid.
Jag måste ärligt talat säga att det har förvånat mig lite att vissa kollegor har upprepat denna passus från Van Velzens betänkande.
Men jag blir ännu mer förundrad när jag hör vad det är som ger många regeringar kalla kårar och som jag själv ser ibland i vissa ändringsförslag från PPE och liberalerna när det gäller att formulera konkreta målsättningar.
Vi har nu genom erfarenheterna med den monetära konvergensen sedan länge vetat att sådana normer är nödvändiga för att få alla att sträva åt samma håll.
Jag hoppas, herr rådsordförande, att toppmötet skall lyckas med detta.
För det andra, allt kostar pengar.
Och det gäller också för en europeisk sysselsättningsstrategi som inte vill resultera i workfare -projekt, utan jobbgarantier, investeringar i arbete, en bättre framtid.
Och där kanske min betoning ligger lite annorlunda jämfört med vår föredragande Wim Van Velzen.
Naturligtvis är det så att sysselsättning måste upp på den nationella dagordningen och att det budgetmässiga utrymme som är tillgängligt i medlemsstaterna i första hand således måste läggas maximalt på sysselsättning.
Men det kommer inte att räcka, ärade kolleger.
Ansvaret för sunda statsfinanser, som för övrigt är fastställt i stabilitetstraktatet, gör att det politiska utrymmet, i varje fall i mitt land, herr rådsordförande, är mycket litet och att det således behövs nytt syre för att få fart på den europeiska ekonomin.
Och därför krävs åtminstone att engagemanget från Amsterdam vad beträffar finansieringen av ett europeiskt tillväxtalternativ konkretiseras.
Vad mig beträffar borde för övrigt Eurobonds från ett initiativ av Delors på nytt tas upp på dagordningen.
I vilket fall som helst, avslutningsvis skulle jag, herr rådsordförande, vilja säga lycka till.
Jag hoppas att toppmötet på nytt inte resulterar i en vacker dikt.
