# ID: svediakorp-gov481987
# author: Cabezón Alonso (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 464
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Den stora debatten så här i slutet av seklet är hur vi skall skapa sysselsättning i våra samhällen.
I denna debatt kan man varken agera med förutseende eller försvar och inte heller genom att använda formuleringar som kanske gällde förr men inte har samma värde i dag.
Lite oräddhet skulle vara användbart för att fokusera den aktuella situationen.
Inför avregleringarna som tycks omfatta allt, borde vi uttrycka våra förslag och förena flexibilitet och säkerhet genom att ha i åtanke att det inte finns endast en sysselsättningspolitik, utan att all politik kan och bör vara användbar för sysselsättningen även om en aktiv sysselsättningspolitik också är nödvändig.
Det finns höga förväntningar på det kommande extramötet om sysselsättning, kanske alltför höga.
Låt oss lita på att dessa förväntningar inte kommer på skam.
Det vore önskvärt att, som Wim van Welzens betänkande tar upp, uppnå konkreta och även kvantifierbara mål, medvetna om att arbetslöshetssiffrorna i början inte är likadana i alla medlemsstater och att inte heller förutsättningarna för att skapa arbetstillfällen, sysselsättning, är likadana i varje medlemsstat.
För det går bara att skapa sysselsättning genom att skapa arbeten.
Man skapar sysselsättning när man skapar arbeten för att tillfredsställa traditionella och nya behov.
För ungdomar utan arbete, med ytterligare svårigheter att finna arbetstillfällen, behövs det uppslagsrika och till och med riskfyllda lösningar för att öka procenten som utbildar sig genom att knyta ihop fortbildning och arbetslivserfarenhet och beslutsamt satsa på ständig fortbildning.
Vi måste dela erfarenheter om hur man förvandlar en passiv politik till en aktiv, förvandlar arbetslöshetsunderstöd till stöd för nya arbetstillfällen.
De sociala aktörerna måste erbjuda konkreta överenskommelser som syftar till att skapa sysselsättning, exempelvis förvandla övertiden till arbetstillfällen.
I mitt land arbetades det förra året 65 miljoner timmar övertid.
Man kan göra om dessa övertidstimmar till anställningar, och inte till ersättning, med flexibla arbeten genom till exempel beslut om arbetstidsförkortning, hela tiden så att företagens produktivitet tryggas, och satsa på avtal om nya former för arbetsorganisation.
Vi måste insistera på en skatteflexibilitet för arbetsintensiva eller okvalificerade arbeten.
Uppmärksamheten på småföretagen bör vara litet mer än bara en deklaration om avsikter och beviljande av fördelaktiga lån.
Småföretagen behöver stöd för att känna sig som en del av den inre marknadens potentialer och känna hur de kan dra nytta av en gemensam valuta.
Europeiska unionen bör, som redan har sagts så många gånger tidigare, finna ett mervärde i medlemsstaternas politik och beslutsamt stödja vissa aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder.
Om det blir så, kan extramötet om sysselsättning i Luxemburg ge form åt en europeisk pakt för sysselsättning och solidaritet.
