# ID: svediakorp-gov481961
# author: Lis Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag förstår att Europeiska unionen har behov av resultat på det extraordinära toppmötet om sysselsättning.
Man har ju givit de arbetslösa sådana förväntningar, men det är väl fråga om det över huvudtaget är realistiskt att förvänta sig något resultat, och det är väl också därför vissa ledamöter i kommissionen har börjat kalla toppmötet en slags studiecirkel.
Sedan undertecknandet av Amsterdamfördraget har man ju inte hållit inne med vidlyftiga löften.
Samma sak upplever jag också i den danska debatten, där bland andra den danska statsministern anser att man flyttat gränsstolparna genom att ta med sysselsättningsavsnittet i det nya unionsfördraget.
Ett viktigt tillägg därtill är emellertid att länderna skall åläggas att underordna alla politiska former en stabilitetsinriktad ekonomisk politik på EU-nivå.
Detta gäller social-, arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken.
Man kan mycket passande ställa sig frågan: Kommer detta överhuvudtaget att gagna sysselsättningen?
Mitt svar är klart nej.
Det är ju känt att den ekonomiska politiken och genomförandet av EMU kommer att leda till en ökning av arbetslösheten, inte minst inom den offentliga sektorn.
Ken Coates har i ett tidigare betänkande om sysselsättningen gjort beräkningar som visar att om EMU genomförs inom angiven tidsfrist så blir det faktiskt ytterligare 2, 1 miljoner människor arbetslösa i Europeiska unionen.
Denna aspekt saknar jag i det betänkande som van Velzen presenterar.
Jag saknar det också i den debatt vi har här i dag.
När kommissionens ordförande Jacques Santer säger att man skapat många nya arbetsplatser under det sista året, så tycker jag också att det bör läggas till att det först och främst är deltidsarbeten som skapats.
Är det överhuvudtaget det de arbetslösa önskar?
Så är det i alla fall inte där jag kommer från.
Där tar man nämligen i stora delar av den danska fackföreningsrörelsen kraftigt avstånd från den flexibilisering som för närvarande pågår på arbetsmarknaden, med god hjälp från Europeiska unionen.
Betänkandet har enbart lovord för den inställning som går ut på att allt skall underordnas EU: s ekonomiska politik och konkurrensförmågan.
Man föreslår emellertid att det skall fastställas någon minsta arbetslöshetsprocent.
Jag menar emellertid att arbetslöshetens omfattning är något som de enskilda medlemsländerna själva skall fastställa.
Betänkandet visar tydligt hur man i EU tar det ena steget efter det andra i en bestämd riktning.
Ända sedan toppmötet i Essen har det gått slag i slag, och när man i det här betänkandet föreslår gemensamma minimiinkomster och gemensamma minimilöner, beger man sig ut på ett plan som varken detta parlament, kommissionen eller människorna i Europeiska unionen kan vara betjänta av.
