# ID: svediakorp-gov481960
# author: Sainjon (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 622
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill gratulera herr van Velzen till hans utmärkta arbete.
Jag beklagar bara att betänkandet egentligen innebär en återvändsgränd på temat arbetstidsförkortning.
Det förefaller mig som om man inte får vara rädd att tala om det som ett medel, bland andra, för att bekämpa arbetslösheten i Europa.
Det handlar förvisso inte, i mina tankar, om att fördjupa sig i en dogmatisk vision genom att på ett auktoritärt sätt införa 35 timmar i ett klassiskt veckoschema, men minskningen av arbetstiden går i historiens riktning.
Minskad arbetstid kan skapa hundratusentals arbetstillfällen i Europa, under förutsättning att denna genomförs tillsammans med en verkligen revolution av arbetets organisation, grundad på - varför inte - årsbasis och en nysatsning på innovations- och utbildningspolitik.
Denna politik har redan framhävts av kommissionen.
Det visar sig i dag bl.a. att den ekonomiska tillväxten och den minskade arbetslösheten i USA delvis grundas på tekniska innovationer.
Varför inte tänka sig en europeisk plan som skulle kunna samla ett antal redan existerande program när det gäller att utveckla industriell teknik?
Jag tänker på Brite Euram, men också på informationsteknik med Acts och, det är viktigt i det hänseendet, att de små och medelstora företagen bör få bättre tillgång till Internet.
Jag tror att det är lika viktigt med en samordning med Eureka-programmet i detta ärende.
Vi skall inte hoppas för mycket: EIB: s medel som man berättar för oss om är på det hela taget försumbara jämfört med utmaningen.
Europas små och medelstora företag har svårigheter, för det mesta, när de inte kan erhålla banklån.
Varför fungerar Eurekaprogrammet så bra?
För det första för att det ligger nära verkligheten och företagscheferna, men också och framförallt för att det står för ett kvalitetsmärke för teknisk kompetens, vilket styrker vissa företag när det gäller att erhålla banklån.
Varför inte fundera över denna idé med kvalitetsmärkning för EIB som skulle gå i borgen för företagen gentemot bankerna?
Idén att obligatoriskt erbjuda ungdomar sysselsättning efter en ettårs- eller sexmånadersperiod förefaller mig utmärkt.
Jag anser att för vissa ungdomar från mindre gynnade områden är det i dag nödvändigt med en rejäl insats för att rycka upp dem ur den bottenlösa brunn som vissa sjunker ned i.
Jag anser alltså att ett program som skulle föra in dem i det moderna samhället skulle vara ett svar på denna bedrövelse och programmet bör dessutom kombinera kunskap om informationsteknik med språkinlärning utifrån Lingua- och Leonardoprogrammen.
Det danska programmet med arbetskraftsrotation har visat sig användbart: låt oss inspireras av detta exempel.
Medan vissa löntagare är föräldralediga eller lediga för att utbilda sig ersätts de av långtidsarbetslösa som på så sätt får utbildning i företaget, och arbetslösa över 50 år berörs ofta.
Låt oss alltså delta i denna utmaning utifrån ett Mål 4 och ett utökat Adaptprogram.
Européerna förväntar sig mycket från unionens stater.
De har tröttnat på långa tal.
De 20 miljonerna arbetslösa och de 50 miljoner personer som lever under djupt osäkra förhållanden förväntar sig konkreta åtgärder.
Förslag framställs inför toppmötet i Luxemburg, de går i rätt riktning.
En strimma av hopp framträder: låt oss se till att den får mer glans.
Att göra det möjligt för de europeiska medborgarna att ha ett arbete är en uppgift av största betydelse för alla politiskt ansvariga.
Det är en skyldighet för var och en av oss att göra allt för att besegra denna ekonomiska och sociala cancer.
Det är också ett sätt att åter ge livet ett innehåll för miljontals européer.
