# ID: svediakorp-gov481955
# author: Pronk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 805
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Först vill jag framföra ett hjärtligt tack till föredraganden för det arbete han har lagt ned på detta betänkande och dessutom för att han har lyckats att hålla detta betänkande kort.
Jag tror att det är en anmärkningsvärt stor prestation för detta parlament.
Fast när jag ser antalet ändringsförslag verkar det som om somliga ändå skulle vilja förlänga ärendet.
Vi tycker att det i sig självt är bra att detta är ett kort betänkande.
Amsterdamfördraget är undertecknat.
I detta fördrag finns, som bekant, kapitlet " Sysselsättning " med.
En kort sammanfattning: detta kapitel gör det möjligt att ställa upp riktlinjer som medlemsstaterna kan ta med i beräkningen i sin sysselsättningspolitik - artikel 109q, punkt 2; dessutom kan rådet vidta stimuleringsåtgärder och främja nyskapande tillvägagångssätt genom att använda provprojekt - artikel 109r.
Denna förmiddag är det naturligtvis den första delen som är aktuell.
I eftermiddag i samband med budgeten kommer vi i någon mån att beröra den andra delen.
Men regeringscheferna skall utarbeta detta kapitel.
Då menar jag detta kapitel och också hela kapitlet, men ingenting mer än detta kapitel.
Ibland får man intrycket att det uppfattas på ett annat sätt.
Rådets ordförande, Juncker, har verkligen gjort sitt bästa och gör verkligen sitt bästa, måste jag säga, för att få medlemsstaterna att närma sig varandra inför toppmötet i Luxemburg.
Det är väsentligt.
Juncker har varit mycket upptagen med att få till stånd en viss konvergens vad målsättningarna beträffar mellan parlamentet, rådet och kommissionen.
Även detta är, tror jag, ganska unikt.
För det mesta går våra tre institutioner fram på sitt eget sätt och försöker först i slutskedet att få en viss koordination till stånd.
Det har inte varit fallet här.
Här har redan från början ett ganska nära samarbete ägt rum mellan de tre institutionerna.
Vi vill, tror jag, alla göra toppmötet i Luxemburg till en stor framgång.
Nu gäller det att komma med åtgärder som verkligen gör något för Europas 18 miljoner arbetslösa, trots de skillnader som finns mellan länderna och trots de olika förhållandena i de europeiska medlemsstaterna.
I detta sammanhang får det inte glömmas bort att man inte kan uppnå högre sysselsättning utan en väl fungerande ekonomi.
Men en bra ekonomi betyder, som vi tidigare har sett, inte alltid att sysselsättningen är helt i sin ordning.
Det kommer detta toppmöte också att handla om.
Toppmötet i Luxemburg måste komma fram till något som är jämförbart med den monetära unionen.
Det är också tanken.
Därför måste vissa kriterier formuleras.
Detta måste vara kvantifierbara kriterier, så att länder och, tror jag, senare även regioner kan bedömas efter hur det går för dem.
I betänkandet nämns också ett antal av dessa kriterier.
Det måste skapas en norm som återger förhållandet mellan aktiva och inaktiva i de tre bäst presterande medlemsstaterna.
Denna norm uppmuntrar staterna att göra sitt bästa.
Därmed har också problemet med världsmarknaden tagits med.
Det är alltid mycket viktigt, just därför att man tar de tre bäst presterande länderna.
Vid sidan av detta måste medlemsstaterna naturligtvis stimuleras att lära av varandras bra och dåliga erfarenheter.
Det är något som kan ske mycket oftare än vad som fram tills nu har varit fallet.
Vad kriterierna i sig själva beträffar kan PPE-gruppen rösta för Van Velzens betänkande.
Ändå finns det ett antal punkter som PPE-gruppen ännu inte är helt nöjd med.
För det första rör det sig då om en stram koppling mellan kriterierna och antalet år.
Det är mycket svårt att avgöra hur lång tid det tar att minska arbetslösheten till 7 %.
Det är bättre att bedöma detta på nytt varje år.
För det andra tror jag inte heller att det är särskilt förståndigt att gå alltför djupt in på exakt hur mycket pengar som skall avsättas för utbildning.
Vad det handlar om är att satsningen på utbildning måste ökas enormt.
För det tredje måste vi se över formuleringen när det gäller ärendet med momssatserna.
Vi är överens med rådets ordförande att det är mycket angeläget att se över detta.
Men om detta nu är den bästa versionen måste vi titta lite mer på.
En sista punkt är strukturfonderna.
Vi tror inte att det är trovärdigt att nämna siffran 50 %.
Till sist: vi önskar regeringscheferna mycket stor framgång vid deras toppmöte.
För det är det enda svar som Europa kan ge de 18 miljoner människor som för närvarande fortfarande är arbetslösa trots välfärden i Europa.
(Applåder)
