# ID: svediakorp-gov481902
# author: McNally (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 565
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Först av allt gratulationer till Linkohr, inte minst för hans uthållighet och tålamod under årens lopp.
I likhet med honom gläder också jag mig åt att vi nått fram till ett resultat, även om jag rekommenderar godtagande med ett något tungt sinne.
Jag har blandade känslor och hyser vissa tvivel.
Å ena sidan känner jag en betydande lättnad: det tycks som om parlamentet är ense om att vi nått en överenskommelse.
Det medför en viss säkerhet för vetenskapsvärlden i Europeiska unionen, det gör det möjligt att fortsätta med en del viktiga program, det ger oss ett oskrivet blad för det femte ramprogrammet och det gör det möjligt att använda pengar med en rättslig grund.
Å andra sidan känner jag mig djupt besviken över resultatet av alla överläggningarna, över det bortkastade arbete som lagts ner på att utarbeta mer ambitiösa förslag, över de möjligheter som förlorats, över bristen på investeringar i Europas ekonomi och över det bristande gensvaret på utmatningen mot ekonomin från andra delar av världen.
Jag känner mig också besviken över den brutna överenskommelsen, kanske till och med det brutna löftet, och över att ministerrådet inte erkänt Europaparlamentets medbeslutandebefogenheter.
Det föreligger en tydlig och påvisbar länk mellan tillväxt och forskning och utveckling.
Det har parlamentets budgetutskott förstått och jag vill här i kväll betona att varje ansträngning gjorts, i synnerhet av detta utskotts ordförande, för att bidra till att ta fram mer pengar för forskning.
Han kan frestas tänka att hans insatser för denna överenskommelse varit bortkastade och inte har värdesatts.
Så är det inte.
Utan hans ansträngningar för att göra det möjligt att föra 100 miljoner ecu till posten från reserven, via tilläggsbudgeten, så hade vi inte haft den styrka som behövts för denna begränsade framgång.
Ministerrådet har varit mindre tillmötesgående, för att inte säga hårdhjärtat, i sin inriktning.
Det var två mycket otillfredsställande sammanträffanden, där man vid det första på intet sätt erkände Europaparlamentets roll.
Det andra ledde lyckligtvis till en viss utveckling och lade 15 miljoner ecu till den summa som avsatts för parlamentets prioriteringar.
Det är inte någon vidare glänsande seger för forskningens och utvecklingens sak.
Vi hade tre valmöjligheter.
Vi kunde fortsätta att förhandla, och försöka få till stånd fler ändringar med avseende på omfördelningen av pengarna - hade vi haft mer tid hade det kunnat vara en möjlighet.
Vi kunde ha övergivit överläggningarna och övergivit eventuella extra resurser, och bara nöjt oss med att flytta om en liten summa pengar via tilläggsbudgeten - ett mycket tvetydigt budskap från parlamentet till forskningssamfundet.
Slutligen kunde vi göra det som vi rekommenderar parlamentet - godta på grundval av att inga ytterligare pengar kommer att komma, för att vara realistiska, men för att vissa eftergifter gjorts vad våra prioriteringar beträffar.
Det var inte lätt att bestämma vår taktik.
Vår strategi var klar - mer pengar till forskning.
Var och en av dessa valmöjligheter medförde allvarliga nackdelar.
Jag vill hävda att godtagande av den överenskommelse som utarbetats vid förlikningen är den bästa lösningen för parlamentet, men vi måste lära oss vår läxa, i synnerhet med avseende på våra förhandlingar rörande det femte ramprogrammet.
