# ID: svediakorp-gov481897
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,374
# sentences: 70
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr ordförande!
Jag vill först tacka föredraganden och även alla kollegor för att de princip instämmer med det som vi föreslagit i handlingsplanen.
Naturligtvis finns det alltid kommentarer till den ena eller andra punkten som jag gärna skulle vilja gå in på.
Jag tycker ändå att det är viktigt att än en gång understryka det som Hoppenstedt sagt.
Om vi inte nu tar oss samman, då behöver vi inte längre diskutera frågan varken nästa år eller nästnästa, eftersom först och främst de övriga då redan kommer att komma före oss.
Vare sig vi gillar det eller inte, så kommer de att via satelliter behärska kommunikationen och kommer inte bara ligga före oss inom ett viktigt område i den ekonomiska utvecklingen utan t.o.m. slå ut oss från marknaden.
När någon frågar efter vilka sociala fördelar som kan förväntas, då kan jag först konstatera att om vi vill skapa arbetstillfällen är detta ett av de områden, således kommunikation i allmänhet, där det kommer att växa fram arbetstillfällen.
Enligt vår beräkning kommer under de närmaste åren de flesta arbetstillfällena - inte bara nya utan även gamla som kommer att ändra karaktär - uppstå inom sektorn information och kommunikation.
Man borde därför inte underskatta denna betydelse.
Vi kommer inte att komma framåt om inte alla aktörer samarbetar.
Jag är säker på att parlamentet och kommissionen kommer att göra det som kommer an på dem.
Vi kommer att avskaffa de hinder som kan finnas kvar på den inre marknaden.
Vi kommer även inom forskningen - som Hendrick med rätta påpekat - att behöva hitta nya angreppspunkter.
Det kommer vi säkert att klara av för där samarbetar kommissionen och parlamentet bra.
Vad som ger oss svårigheter är två saker: För det första finns det ett visst tillbakahållande från industrins sida, fortfarande, tyvärr!
Vi har visserligen nu så att säga fört samman industrin, vi arbetar med den, det pågår även fortlöpande vettiga diskussioner.
Men det finns för få aktiviteter från industrins sida.
Industrin är inte samma grad närvarande som vi ser exempel på i enskilda konsortier i Amerika.
Vi har gett några experter i uppdrag att i en studie undersöka var de ekonomiska möjligheterna ligger.
Naturligtvis är det helt riktigt som herr Schmid och väl även herr Hendrick har sagt: Vi behöver även ett visst deltagande från det allmänna i form av public private partnership eller i någon annan form.
Därför bör man inte se privatiseringen så ideologiskt.
Det är en vink om att vi behöver privata pengar när det handlar om telekommunikation.
De privata pengarna kommer säkert när det blir lönsamt.
Vi undersöker för närvarande, hur man bäst organiserar det, så att man något så när kan överblicka riskerna.
För ett sådant system får man inte för under 10 miljarder dollar.
Det innebär således att var och en som ger sig in i branschen måste vara medveten om att han verkligen får tillbaka dessa pengar, även om det kanske inte blir någon vinst, som ju är det normala i affären.
Jag vill inte gå in på Theonas anmärkningar.
Delvis har vi behandlat dem i den allmänna diskussionen.
Det finns forum för samhällsinformation, där konsumenter, fackföreningar, journalister, alla möjliga människor är representerade.
Det är inte så att vi från början endast såg det ur teknologisk eller ekonomisk synpunkt.
Jag delar inte heller de farhågor som han uttrycker.
Jag anser snarare att man kanske borde fundera över om ändå inte the brave new world är bättre än the timid old world.
Men, det är snarare ideologiska kontroverser som vi förhoppningsvis kanske nu har bakom oss.
Det forum för samhällsinformation där alla dessa människor arbetar, som Theonas talar om är helt begeistrade över de nya möjligheterna.
Han borde gå dit en gång.
Vi har även inrättat ett sådant för parlamentsledamöterna.
Där finns platser för dem och det skulle vara nyttigt för honom, om han såg att människor, vars ängslan han här ger uttryck åt, under tiden har blivit modigare.
Men det vill jag bara ha sagt i förbigående!
Vad har det med den militära aspekten att göra, som Holm tog upp?
Vi använder i dag för alla typer av trafiknavigation - navigation till sjöss, navigation i flygplan - mest GPS, med andra ord ett amerikanskt system som utvecklades för militära ändamål.
Även det ryska utvecklades för militära ändamål.
När vi nu t.ex. tillåter våra flygplan att landa med sådana möjligheter, då skulle det enligt mitt förmenande vara ett framsteg, om vi hade haft ett eget system än att behöva förlita oss på ett amerikanskt eller ryskt system, som utvecklats och vidareutvecklats utifrån militära överväganden.
Ser man det så, är skapandet av ett europeiskt satellitstött kommunikationssystem, om man så vill, en sorts demilitarisering av de nuvarande systemen.
Att man sedan även kan nyttja det militärt, om man vill - ja, ni hänger väl fortfarande med i min argumentation, eller hur?
Det känns uppmuntrande att ni lyssnar!
Naturligtvis skulle man även kunna använda ett sådant system militärt, om man vill, det är klart!
Det är dock ett beslut som måste fattas på politisk nivå och som inom Europeiska unionen hamnar under frågan: Behöver vi en gemensam utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik?
Det är inte min sak att besluta om detta, det är ett beslut för hela unionen vad som sker med dessa frågor.
Men vi behöver detta system närmast för helt normala syften, t.ex. för att flygplan ska landa.
Helt riktigt säger ni att för de yttre regionerna, t.ex. de grekiska öarna - jag talar nu för de grekiska öarna, eftersom ju ingen här talar för de grekiska öarna, inte ens Theonas.
Varje grekisk ö är, om man så vill, perifer och såtillvida är det precis som i Sverige och Finland, och ligger i ett land som är mycket vidsträckt och glest befolkat.
Om man vill garantera kommunikation är satelliten det billigaste medlet.
Det är det enklaste och billigaste!
Med detta kan man verkligen erbjuda något.
Och då har man gjort något för de människor som bor i den typen av regioner.
Över till medlemsstaterna.
Tyvärr ligger medlemsländerna lågt av två skäl: dels p.g.a. gamla kompetensstridigheter - delvis kan jag förstå det, för när man så att säga förlorar politisk kompetens och denna vandrar över till de europeiska institutionerna, är det inte så enkelt för de nationella politikerna, de tycker helt enkelt inte om det, dels på grund av CEPT: s existens.
CEPT har naturligtvis fördelen att det omfattar fler länder än Europeiska unionen.
Å andra sidan är det ett mycket löst organiserat förbund, där strategiska, taktiska överläggningar inte alltid finner nödvändigt gehör.
Därför har vi tydliggjort i vårt handlingsprogram, att även medlemsstaterna måste engagera sig.
För övrigt, som jag alltid har sagt, kommer det även nu in på telekommunikationsområdet.
De oberoende regleringsmyndigheter, som inrättades, samarbetar enastående.
De har skapat en europeisk nivå, där de samarbetar mycket bra och det visar, att man bäst övervinner nationellt motstånd genom att skapa goda och praktiska exempel.
Och den sista synpunkten.
Vi behöver mer samarbete på internationell nivå.
Hela systemet kan bara fungera globalt.
Därför måste vi fundera över - och kommissionen kommer att göra det och presentera sina resultat - hur vi kan passa in allt det som vi vill göra i informationssamhället, vad som passar in i de befintliga internationella organisationerna respektive var de befintliga organisationerna måste förändras för att de bättre skall komma till sin rätt i den globala dimensionen.
Vi har här tagit itu med en viktig del i detta globala informationssamhälle.
Jag tackar för parlamentets stöd!
