# ID: svediakorp-gov481890
# author: Hendrick (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 548
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill tacka Hoppenstedt för ett utmärkt betänkande och svar på vad jag anser vara ett utmärkt dokument från Europeiska kommissionen.
Den teknik vi talar om är av avgörande betydelse för om viktiga industrier i Europa skall lyckas eller misslyckas med att ta sig in i nästa århundrade.
Utvecklingen mot digital konvergens har inneburit att många olika teknikområden nu använder sig av samma slags kommunikationsmetoder, och av den anledningen kommer mycket av det som vi diskuterar i dag att få en inverkan långt utöver frågan om uppskjutning av satelliter i rymden, och vad de kan användas till - i synnerhet militära aspekter, men också utvecklingen av fredliga aspekter och, i synnerhet, utvecklingen av informationssamhället.
Vad vi måste inse är att antingen så måste vi hålla oss till detta synsätt, som vi för ögonblicket gör, eller också kommer vi att hamna ordentligt på efterkälken gentemot amerikanerna.
Själva EU: s handlingsplan förordar med eftertryck en mer drivande och konsekvent europeisk inriktning vad gäller satellitkommunikation och hävdar, och det med rätta, att den europeiska informationsteknologin och satellitteknologin släpar efter USA, i första hand vad själva teknologin beträffar, men också till följd av det rättsliga ramverket.
Jag vet att Bangemann träffade Cresson och andra EU-ministrar i oktober förra året i Paris, då denna handlingsplan diskuterades ganska ingående.
Som en följd av detta sammanträffande föreligger ett uppenbart behov av att samordna detta EU-handlande, för att slutföra EU: s inre marknad och avlägsna handelshindren för skapandet av hemmamarknader för satellitkommunikation, i synnerhet inom tillverkningssektorn, och även inom servicesektorn.
Det finns också behov av förbättrad samordning för att stärka EU: s ställning, i synnerhet i de internationella fora där dessa diskuteras på global nivå och, sannerligen, också för marknaderna.
Vi behöver också en kraftigare fokusering på EU-program för forskning och utveckling inom i synnerhet dessa sektorer.
Jag tror att det femte ramprogrammet kommer att utgöra en väsentlig del av detta, när det kommer.
Målsättningarna för det är helt klara.
Vi bör stödja kommissionens initiativ.
Vi bör dessutom framhäva att Europeiska post- och telesammanslutningen, även om den gjort mycket för att harmonisera medlemsstaternas roll i viss utsträckning, inte sitter inne med alla svaren.
Jag tror att kommissionen kan spela en viktig roll i det avseendet.
Jag håller inte med om en eller två saker i Hoppenstedts betänkande, i synnerhet punkt 5 som talar om att privatisering är nödvändig för att liberalisera.
Enligt min uppfattning finns det andra liberaliseringsmodeller som inte innefattar privatisering.
Kombinationer av offentligt och privat kapital bör också tas med i ekvationen.
Kanske bör man söka hitta någon sorts kompromiss där kommissionen spelar en ledande roll och Europeiska post- och telesammanslutningen spelar den ledande rollen såsom talesmän, helt enkelt därför att vissa medlemsstater kanske ännu inte har möjlighet att göra det.
Detta är komplicerade frågor, som måste tas itu med.
Om inte vi i Europeiska unionen tar tjuren vid hornen nu så kommer vi att hamna ännu mer på efterkälken, till den grad att vi kanske aldrig kommer att kunna hinna i kapp.
