# ID: svediakorp-gov481884
# author: Fabre-Aubrespy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 361
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
I dessa två krav på att upphäva den parlamentariska immuniteten gäller det att betrakta fakta så som de ägt rum, oberoende av vår kollegas personlighet.
Dessa fakta påtalades av Palacio och jag skulle vilja säga att jag delar helt hennes slutsatser.
När det gäller det andra ärendet - beträffande 1996 - hade Campos anklagat da Silva för att ha förskingrat gemenskapsanslag, för favörer som han beviljats av ett företag han kände, intressekonflikter, etc.
Denna begäran måste enligt min mening förkastas av två anledningar.
Den första är av formskäl: det finns inga slutsatser eller anklagelser som fastställts på kontradiktorisk grund såsom artikel 160.3 i den portugisiska författningen kräver, det andra är ett sakskäl: diskussionerna ägde rum när Campos var ledamot av Europaparlamentet, de gäller parlamentets verksamhet under hans mandatperiod och det är då den parlamentariska immuniteten skall gälla, förefaller det mig.
Detta är inte fallet, tvärtom, beträffande det första ärendet, från 1994, angående presskonferensen på socialistpartiets partikansli där den f.d. jordbruksministern Cunha, som i dag är vår kollega, och Fernandez, som också är vår kollega, anklagades för missbruk av tjänsteställning och aktiv korruption.
Dessa påståenden gjordes av Campos under valkampanjen inför valen till Europaparlamentet i juni 1994.
Campos var vid den tidpunkten inte ledamot av Europaparlamentet.
Upphävandet av hans parlamentariska immunitet skulle göra det möjligt för honom att försvara sig, att motivera de allvarliga anklagelser han gjort mot våra två kolleger.
Han har inga svårigheter att göra det, säger han, och jag tror jag kan säga att om det gällde Frankrike skulle man utan problem anse att uttalandena inte utgör något brott då de gjorts inom ramen för en valkampanj.
Det är anledningen till att jag kommer att rösta för upphävande av den parlamentariska immuniteten i det första ärendet och jag fäster våra kollegers uppmärksamhet på det faktum att när de alltför mycket vill skydda parlamentsledamöterna med hjälp av den parlamentariska immuniteten försörjer de kampanjen som det återigen har gällt i dag, mot den politiska klassens yrkeskår.
