# ID: svediakorp-gov481739
# author: Telkämper (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 561
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Martens har här lagt fram ett betänkande, som bärs upp av en bred majoritet, nämligen av den anledningen att det också har sörjt för en bred dialog mellan de politiska grupperna.
Detta är i linje med det som Pinheiro tidigare gjorde när han reste runt mellan medlemsstaternas huvudstäder för att bilda sig en uppfattning om det fortsatta arbetet i den gemensamma församlingen, relationerna mellan AVS och EU, och på grund av denna dialog kommer vi här fram till en klar ståndpunkt från europeisk sida.
Det som saknas är enligt min mening ett helt klart uttalande från AVS sida, vilka deras föreställningar är och vilka krav de har.
Vi kan bara säga: detta var ett speciellt program.
Det bör också vara ett speciellt program.
Vi har här att göra med de fattigaste av de fattiga, och därför är det en grundförutsättning, att vi här också lägger fram ett program från europeisk sida, där det ...
(Ordföranden avbröt talaren.)
Jag tror, att vi inte skall bedriva någon härska-och-söndra-politik, så att vi delar upp AVS framtid i A, V och S. Eftersom det är just de fattigaste länderna, så måste de kunna agera tillsammans gentemot oss, och ha en plattform för dialog från syds sida.
Instrumenten som vi haft i det förflutna, såsom Stabex för prisstabilisering, utgjorde viktiga instrument för att komma bort från beroendet av kolonialismen.
Men dessa måste revideras på grund av de erfarenheter vi gjort, eftersom de ofta var baserade på monokulturer.
Vetenskapsmännen har förelagt oss modeller här; jag tror att vi bör förverkliga dem.
Det är utvecklingspolitiskt sett inte försvarbart att tro på det som Fassa sade, nämligen att dessa länder utvecklas inom ramen för WTO-bestämmelserna och kan konkurrera med de industrialiserade länderna eller med världsmarknaden, eftersom erfarenheten visar att det inte går.
Vi behöver ett skydd för de fattiga länderna, så att de överhuvud taget kan komma ikapp med sin utveckling någon gång.
Det som fortfarande saknas är att man i högre utsträckning tar med kvinnorna i denna utveckling.
De är i dessa länder oftast de huvudpersoner, som hjälper till att bära upp utvecklingsprocessen.
Vad vi framför allt behöver, och det tycker jag betonades för lite i Martens betänkande, är den gemensamma församlingen.
Den här relationens historia är partnerskapets historia, och detta partnerskap måste vi upprätthålla.
Därför behöver vi ett utrymme för en politisk dialog, för en gemensam diskussion, och det var ju också det speciella i denna Lomékonvention, och det borde vi ta fasta på för framtiden.
Kort sagt är det nödvändigt med ett femte ramavtal.
Det är nödvändigt att denna historia kan utvecklas vidare och inte låsas fast i industrialisering, att strukturerna ändras, att vi också hos oss får en budgetering, att detta parlament är delaktigt i hela processen och framför allt att sakerna också förverkligas i länderna själva, att de liksom Europeiska unionen kan genomföra en demokratisk utveckling, att man värnar om de mänskliga rättigheterna.
Detta måste utgöra väsentliga principer i den nya konventionen.
Martens har beskrivit detta, och därför kommer vi att stödja detta betänkande.
