# ID: svediakorp-gov481704
# author: Günther (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 480
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade damer och herrar!
Jag skulle i mitt anförande vilja inskränka mig till Laos och först och främst tacka min kollega Castañede för hans betänkande och även för de synpunkter som han tillfört i debatten.
Vi diskuterar ju inom utvecklingsområdet i första hand de s.k.
AVS-staterna.
Med Laos möter vi här ett av världens fattigaste länder, som emellertid inte har tillgång till Europeiska utvecklingsfondens resurser eller medel.
Utifrån den aspekten ger naturligtvis detta avtal en förhoppning om partnerskap och en förhoppning om samarbete.
Fattigdom i ett land som Laos betyder ju inte bara brist på näring utan även brist på hälsa, utbildning och levnadsmöjligheter helt allmänt.
Inkomsten per capita ligger i detta land på 290 dollar per år, och när man jämför med vad vi hittills har kunnat åstadkomma i utvecklingssamarbetet så kommer på det hela taget 15 % av denna inkomst fortfarande från bidrag och stöd från Europeiska unionen.
Om vi nu fortsätter på den här vägen och strävar efter ett samarbete inom ramen för detta avtal, då måste vi säkert också vara på det klara med att vi här planerar för handel och samarbete som sträcker sig runt halva världen.
Å andra sidan finns nu genom landets inträde i ASEAN-gemenskapen en marknad inom räckhåll som trots allt omfattar 400 miljoner konsumenter.
Å andra sidan skulle jag vilja ställa några frågor till kommissionen även om jag gillar detta avtal.
Den första frågan lyder: Hur ser det egentligen ut med demokratiseringen i en enpartiregering, när man kan konstatera att ungefär 75 % av personerna på ledande poster består av officerare och höga militärer?
Den andra frågan lyder: Kommer marknadschanserna att påtagligt förbättras för landet inom närområdet med länderna i Asien, så att man kan utgå ifrån att det här kommer att uppstå det som vi ju egentligen vill få fram inom utvecklingsområdet, nämligen en regional marknad, en marknad även med relativt korta vägar.
Det tredje frågan gäller truppminor.
Det sägs i avtalet att kommissionen skall undersöka problemet.
Jag frågar nu vad betyder det, att undersöka detta problem?
Vi står inför det faktum att vi hittills inte ens klarat av att per år röja fler minor än vad som utplacerats.
Vi har här en enorm diskrepans, och jag skulle bli mycket glad om detta problem blev prioriterat, innan man duttar här och där på olika ställen.
Den sista frågan som jag skulle vilja ställa är följande: Hur ser det egentligen ut vad gäller valutans säkerhet?
Görs det ansträngningar och finns det planer så att landet så småningom får en stabil och mindre känslig valuta som även går att konvertera?
Med en inflation på 20 % ter sig nämligen tillväxten på 7 % närmast blygsam.
