# ID: svediakorp-gov481703
# author: Junker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 632
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Dagens debatt rör ASEAN-organisationen helt allmänt, den relativt nya medlemmen Vietnam, och Laos, som nyss tagits in i kretsen liksom Kambodja, vars medlemsskap i ASEAN tills vidare skjöts upp i juli pga. det våldsamma maktskiftet.
Ytterligare en ny medlem i ASEAN, nämligen Burma, är i dag inte föremål för överläggningar, men kan för den skull inte lämnas utanför.
ASEAN är en sammanslutning mellan länder i Asien, som - vilket herr Hindley så träffande beskriver i sitt betänkande - var tänkt som ett bålverk mot kommunismen.
Med Laos och Vietnam hör faktiskt i dag till tigerländerna trots alla ekonomiska liberaliseringar två länder som politiskt fortfarande är kommunistiskt styrda.
Det politiska läget har nämligen sedan upplösningen av blocken förändrats.
Förbundet har i dag en geografisk strategisk betydelse gentemot den kinesiska jätten i norr.
Tills för kort tid sedan hade de flesta ASEAN-länder - nämligen Malaysia, Singapore, Thailand och delvis även Indonesien - kunnat gälla som en obruten framgångssaga.
Tvåsiffriga tillväxttal lät skyskrapor växa som svampar ur jorden.
Produktion och export uppvisade ett exempellöst uppsving, även Europa kände av den aggressiva handelskonkurrensen och måste kämpa mot utflyttning av arbetsplatser.
Samtidigt erkändes ASEAN-länderna som en viktig marknad, som måste invaderas strategiskt, så att Europeiska unionen blev den näst störste investeraren i denna region.
Samarbetsavtalet med ASEAN vilar på det läge som gällde 1980.
En modernisering tycks därför med all rätt vara på tiden.
Det tycks mig emellertid lättare sagt än gjort.
Så det lär stanna vid att träna på att utvidga det befintliga avtalet till att omfatta nya medlemmar.
När det gäller Brunei, det välmående oljesultanatet, var det inget problem.
Även vad gäller Vietnam rör det sig mer eller mindre om en formsak, om än med en hake, nämligen de mänskliga fri- och rättigheterna.
Den som någon gång betraktat ett ASEAN-land med öppna ögon kan konstatera att barnarbete, sexuellt utnyttjande av barn och kvinnor, arbetskraftens rättslöshet, diskriminering av etniska och religiösa minoriteter på många ställen hör till dagordningen.
Arbetsvillkoren i Malaysia och Indonesien och annorstädes ger ofta anledning att kräva att de internationella organisationernas normer skall följas och att vara införstådd med den sociala stadgan inom ramen för WTO, något som emellertid föga bekommer ASEAN-staterna.
De åberopar asiatiska värderingar som det gäller att respektera.
Malaysia begär t.o.m. en ändring i definitionen av de mänskliga fri- och rättigheterna enligt FN-konventionen från 1950.
Visserligen har tigrarna under den senaste tiden drabbats av svåra bakslag.
Valutaturbulens, ekonomisk nedgång, miljökatastrofer inte minst under de senaste veckorna och dagarna visar tydligt att rovdrift på människor och miljö, en ekonomisk utveckling på kredit utan ett solitt fundament straffar sig dramatiskt.
Därmed får kravet på en ny dynamik i relationerna med ASEAN en ny dimension.
För den Europeiska unionen betyder det en balansgång på slak lina mellan de politiska och ekonomiska systemen, mellan samarbete, tolerans och avvisande, när toleransnivåerna överskrids.
Så det får inte bli något avtal med den nye makthavaren Hun Sen i Kambodja, som bokstavligen gick över lik för att rycka åt sig makten.
Det får inte heller bli något bistånd till den människoföraktande militärregimen i Burma, ett land som finansieras via narkotikahandel och smuggling och som därmed utövar ett skadligt inflytande över grannländerna där fattigdomen driver fram opiumodlingar.
Man jag anser att det är viktigt att just i exemplen Vietnam och Laos betona och visa upp den utvecklingspolitiska aspekten, att det rör sig om en hållbar utveckling.
Att stötta denna är Europeiska unionens uppgift.
