# ID: svediakorp-gov481679
# author: Ullmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar, kolleger!
Europeiska unionen är fortfarande långt ifrån att vara en politisk union.
I motsats till detta är den som Europeisk gemenskap helt säkert en rättsgemenskap, som under de årtionden som den funnits, har utvecklat en förvånande dynamik.
Albers betänkande presenterar en sorts facit över denna dynamik.
Det är för mig, käre kollega Alber, en personlig tillfredsställelse att detta facit kunde göras som resultat av ett intitiativ från Europaparlamentet, närmare bestämt utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt, som i juni 1995 genomförde ett symposium om förhållandet mellan gemenskaprsätten och folkrätten å ena sidan och medlemsstaternas författningsrätt å den andra.
Detta initiativ och den därpå följande diskussionen ledde till klarlägganden som nu detta betänkande presenterar, men som är långt ifrån att vara allmängods i det allmänna medvetandet eller åtminstone i rättspraxis i medlemsländerna.
Första klarläggandet och bestämmande för alla andra är det om företräde när det gäller prioritering av gemenskapsrätten visavi den nationella rätten.
Ett företräde som inte är någon teori av någon omåttlig eurokrat utan ett garanterat rättsligt faktum enbart av det skälet att det inom området utan intr gränser, området för de fyra friheterna, inte finns och inte heller kan finnas en konkurrerande rätt vid ett fullständigt värnande om de nationella kompetenserna, skyddade genom subsidiaritetsprincipen.
Dessa kompetenser ligger på en helt annan nivå.
Detta innebär även att den fria rörligheten för personer inte längre i sig skall tolkas som en kommersiell aktivitet utan - ungefär som i Bosman-domen - som en personlig rättighet och uttryck för unionsmedborgarnas frihet.
Anledning nog för detta parlament att stödja föredraganden i hans krav på ett högt och omfattande skydd för grundläggande rättigheter samt hans krav på att Europeiska unionen ska bli juridisk person, kapabel att företräda och försvara detta skydd av de grundläggande rättigheterna på internationell nivå.
Mitt tack för detta fina och uppmuntrande betänkande skulle jag vilja koppla samman med många lyckönskningar till dess föredragande och hans framtida ansvarsfulla verksamhet som generaladvokat vid EG-domstolen!
