# ID: svediakorp-gov481651
# author: Theonas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 444
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det är ett otvivelaktigt faktum att hela systemet för socialt skydd i Europa löper direkt risk att helt störta samman.
De sociala skyddssystemen står på randen till en katastrofal konkurs.
Frågan som bör besvaras klart och tydligt, åtminstone av Europaparlamentet, det enda valda organet i gemenskapen, som av denna anledning förutsätts befinna sig närmare unionens folk, är: vem bär ansvaret för denna oacceptabla situation?
Svaret är uppenbart: massarbetslösheten och politiken som skapar denna.
Automatiskt ställs dock en ny fråga: vem är ansvarig för arbetslösheten?
Här förolämpar inte bara de svar som ges den europeiska medborgarens intelligens, genom att framställa verkligheten upp och ner kräver de också fortsättningen och intensifierandet av den politik som är ansvarig just för den dramatiska ökningen av arbetslöshet och fattigdom.
Tyvärr innebär också föreliggande betänkande detta, eftersom det envist ålägger ekonomiska och monetära unionen bemötandet av arbetslösheten.
Emedan det borde analysera EMU: s konsekvenser för de sociala skyddssystemen, kräver det i stället att kriterierna och datumet för inledandet av den tredje fasen följs noggrant, i syfte att - hävdas det - skapa en effektiv ram för ökad sysselsättning.
Självbedrägeri eller medveten förvrängning?
Låt de intresserade välja vilket av de två de föredrar.
Resultatet är detsamma.
De bortser helt från de konsekvenser som EMU: s kriterier och konvergenskrav har för de sociala skyddssystemens förmåga att uppfylla sina skyldigheter gentemot de försäkrade och de arbetslösa och föreslår istället att de medel som finansierar de sociala skyddssystemen omfördelas samt att det kapital som används för arbetslöshetsunderstöd och utbildning av arbetssökande istället går till sysselsättningsskapande initiativ, det vill säga går till vinst för företag.
Herr ordförande!
I en period då statistiken bevisar att arbetsgivarnas bidrag till sociala försäkringar hela tiden minskar, utgör ett underlättande för företagen att plundra kapital, vikt åt socialpolitik, och att de vinner på bekostnad av de förvärvsarbetande och deras sociala rättigheter minst sagt en provokation.
Om den nya enhetliga sysselsättningsstrategin, som de som styr den Europeiska unionen kallar den och den uppfordran till anpassning som riktas till de sociala institutionerna, nämligen anpassning och upphävande av ansvar, innebär att de rättigheter som unionens förvärvsarbetande och medborgare kämpat sig till exploateras, om framgången av den politik som nu präglas innebär att man fullständigt upplöser den europeiska sociala förebilden, då kan ni vara säkra på att deras svar återigen kommer att vara kamp, som förr eller senare kommer att dra med sig inte bara denna antifolkliga politik, men också dess institutioner.
