# ID: svediakorp-gov481508
# author: Barthet-Mayer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Hardstaffs betänkande är i högsta grad aktuellt eftersom det tar upp de stora bekymmer vi för närvarande står inför, såsom BSE och spridning av nötkreatur och dess slaktkroppar och biprodukter inom Europeiska unionen, men också konsumentens krav på kvalitet.
Dessa problem hör hemma mitt i reformen av jordbrukspolitiken och diskussionerna om Agenda 2000, såväl om man ser till kompensationsåtgärder för att bromsa överproduktionen, som om man ser till konsumenternas hälsa.
Detta är något som berör oss alla, för det första för att vi är konsumenter, för det andra för att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har gett vår kollega Jan Mulder i uppgift att utarbeta initiativbetänkandet om jordbruksprodukter och livsmedels kvalitet och erkännande.
Två punkter är grundläggande, nämligen produktionsmetod och det förtroende konsumenten hyser tack vare möjligheterna att spåra produktens väg från landsbygden till tallriken.
Jag insisterar på tre punkter, nämligen följande: för det första en rigorös produktionsmetod som bör sträva mot mer naturliga metoder, tillåtelsen att använda hormoner måste bekämpas och produktionen skall knytas till landsbygden.
Vidare bör kontroller och åtgärder för bedrägeribekämpning fungera bättre, i synnerhet i Storbritannien, vilket bevisas av den nyligen gjorda upptäckten av illegal handel till Belgien.
Slutligen behövs ett mer aktivt främjande av kvalitetsnötkött, som skall inbegripa konsumenterna och återföra dem till hälsosammare produkter.
Om så inte görs kommer vi att få en ny avoghet till förmån för den extremt intensiva produktionen av gris och fjäderfä som ger en mycket stor åverkan på miljön.
Min grupp kommer att stödja fru Hardstaffs betänkande, och jag gratulerar i förbigående till hennes arbete.
Man kan dock beklaga att det saknas en verklig harmonisering när det gäller märkning.
Dessutom talas det bara om nötkött.
Hur förhåller det sig med andra typer av kött?
För att insynen skall bli verklig måste vi fördjupa oss även i dessa frågor.
