# ID: svediakorp-gov481483
# author: Swoboda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag skulle först vilja tacka alla dem i denna församling, Günther, Bertens, Cunningham och andra, som dock väsentligt har bidragit till att vi i dag kan fira en framgång, trots alla nämnda inskränkningar.
I vart fall hjärtligt tack!
Jag vill också säga er, att eftersom vi är intresserade av saken kommer min grupp att rösta ja, trots förbehållet att det inte får bli något precedensfall att man i denna utsträckning lämnar in muntliga ändringar.
Det var - som redan sagts - en framgångsrik dag eller dagar i Oslo.
Vi är mycket glada över att denna överenskommelse kom till stånd.
Jag får med stolthet och glädje säga, att just Österrike, landet som jag kommer ifrån, var ett av de första länder som här genom lagstiftning uttalade ett klart förbud.
Jag beklagar naturligtvis också att Amerika inte vill vara med, eller ännu inte vill vara med, fastän detta verkligen motsäger de principer som just president Clinton alltid företräder.
Jag hoppas att det finns krafter i Amerika som är tillräckligt starka för att få presidenten, tvinga honom skulle jag nästan vilja säga, att ändå lämna sin underskrift.
Men jag och min grupp föredrar att vi inte har urvattnat detta totalförbud; vi har nu visserligen ännu en uppgift framför oss vad gäller USA, istället för att här acceptera en urvattnad lösning.
Det är säkerligen ännu en uppgift att fylla också här i Europa.
Det framgår av resolutionen och ändringsförslagen till den.
Också i Europa måste fortfarande somliga övertygas om att trots alla de svårigheter som man ställs inför när man har en lång gräns, så duger det inte att man sätter in antipersonminor där.
Den som varit i Bosnien, eller i något land där människor verkligen dag för dag dödas och såras, han kan inte acceptera någon orsak till att antipersonminor får fortsätta att användas.
Situationen i dessa länder, situationen för familjer, barn, människor, talar absolut för att detta totalförbud kommer att undertecknas av alla länder i Europa och hela världen.
