# ID: svediakorp-gov481477
# author: Habsburg-Lothringen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 426
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag måste nog naturligtvis förebrå föregående talare, Swoboda något.
Vi talar här om den sista stora kolonialmakten på denna jord.
Vi talar om ett land, som har tre jättelika kolonier, nämligen Tibet, Östturkestan och Mongoliet.
Om vi här inte gör fullständigt klart vad vi står för, vad vi borgar för, att vi är för folkens självbestämmanderätt, att vi är för aktandet av de mänskliga rättigheterna i Kinas olika kolonier, då har vi, tror jag, faktiskt förfelat vårt mål och vår insats.
Vi ser ju, att samma åtgärder faktiskt tillämpas i alla tre delområdena.
Människor deporteras därifrån, det existerar tvångssteriliseringar, det existerar tvångsaborter, kineser skickas dit med otroliga löften, man medger dem att ha fler barn där än i Kina, där de endast får ha ett barn.
Vad är nu detta för ett tillstånd!
Man gör allt möjligt, man förändrar fullständigt befolkningsstrukturen i dessa delområden, och vi skall praktiskt taget stänga våra ögon för detta i dessa olika kolonier, som representerar olika områden.
Det kan ju inte vara i vårt parlaments intresse.
Jag tror att vi är absolut tvingade att här uttala klart vad vi står för.
Vi har ju i Europeiska unionen en hel grupp mongoler som lever hos oss, som under många år har suttit fängelse i Peking och i koncentrationsläger på andra orter, som enbart genom påtryckningar från väst faktiskt har kommit ut.
Många av dem är mina vänner, och jag känner till deras situation mycket väl.
Mongolerna är i en särskilt svår situation, eftersom de ju i hög grad deltog i de olika aktionerna, framför allt aktionerna vid Himmelska Fridens Torg.
Många omkom där och till följd därav, många kunde nätt och jämt fly och är i dag utanför landets gränser och har ingen chans att vända tillbaka till sin hembygd.
Jag tror att vi också i det här fallet måste vara helt klara över vad vi talar om, att vi försvarar folkens självbestämmanderätt, närmare bestämt överallt där den kränks.
Enbart därför att vi talar om det största landet på jorden, så får vi inte lämna detta åt sidan.
Vi måste tala om de mänskliga rättigheterna, vi måste ta ansvar för dem, dvs vi måste också som Europeisk union och som Europaparlament dra helt klara konsekvenser av detta.
Det är vår uppgift.
